Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
runstenarne från 1000-talet, utan figurframställningar, ha ofta samma
form som fig. 48.
Det finnes från denna yngre tid äfven run- och bildstenar af
en tredje form, mera låg och bred, med vackert svängd öfverkant.
De märkligaste af dessa äro fyra, som jämte en del stenar af den
vanligare formen för några år sedan hittades under golfvet i Ardre
kyrka1, och hvilka troligen tillsammans bildat ett slags liten kista.
Det var ett par af dessa, som hade spår af rödfärg bevarade, såsom
ofvan omtalats.
På fastlandet äro bildstenar sällsynta. En nu i Statens
historiska museum förvarad tunn sandstenshäll med otillhuggna kanter,
hvilken förr funnits vid Häggeby kyrka i Uppland, visar på ena
sidan ett skepp med roddare, på den andra tvenne hästar, som
hetsas till kamp af två män. Denna sten är möjligen ungefar
samtidig med de äldre gotländska bildstenarne.
I Barfva socken mellan Strängnäs och Eskilstuna har man
nyligen vid ett stort graffält påträffat en tillhuggen sten af sandsten,
som till formen utgör en mellanform mellan fig. 47 och 48, ehuru
den är betydligt mindre; den är på båda sidor ornerad, dock endast
med linieära ornament.
4. »Stenk/oten*.
På toppen af en stor hög, kallàd Inglinge hög, vid Ingelstad
i Växiötrakten ligger vid foten af en
bautasten en rund plattad sten med rikt
ornerad öfversida: fig. 49. Den är
afbildad redan i Dahlbergs »Suecia
An-tiqua» och omtalas af Tegnér i hans
dikt »Kronbruden» under benämningen
»stenklot». En del snarlika stenar,
ehuru med enklare ornering, äro kända
särskildt från Södermanland (äfven från
Nerike och Uppland); om några af dessa
vet man, att de legat på eller i
grafhögar. På ett par af stenarne finnas
äfven skålformiga urknackningar liknande
dem på de nedan beskrifna
offerstenarne, hvarför det är möjligt, att
äfven »stenkloten» haft någon religiös betydelse.
1 Det är synnerligen vanligt, att runstenarne blifvit inlagda i golf
eller väggar i de äldsta kyrkorna, när dessa uppfördes.
Sveriges fasta fornlämningar.
4
Fig. 49. »Stenklotet» på Inglinge
hög i Växiötrakten.
Efter Hermelin i SFT. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
