Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
en liknande i strandmarken i Torslunda sns södra del samt ett par
hällkistor. Äfven bronsåldersgraffynd äro anträffade i ett par
hällkistor. Stora kummel förekomma och ligga ofta tämligen nära
stranden, t. ex. »Blårör» öster om Borgholm1.
Under järnåldern hade Öland liksom de två andra stora
Öster-sjööarna, Gotland och Bornholm, en synnerligen rik kultur. Också
är ön öfversållad af fornlämningar från denna tid. Förutom de
runda högarna och rösena2, som ofta innesluta hällkistor med obrändt
Fig. 61. Plan af Ismantorps borg i Långlöts sn.
Efter Montelius i Sveriges historia.
lik, förekomma från äldre järnåldern talrika rektangulära rösen, äfven
de än med brändt än med obrändt lik. De treuddiga
stensättnin-garna tillhöra väl den yngre järnåldern. Vidare finnas talrika resta
stenar, skeppssättningar och »domareringar»; de senares stenar äro ofta
upplagda på tre mindre (»fotkulor»).
1 På Öland kallas gråstenen »blåsten» i motsats till »rödsten»,
d. v. s. den röda kalkstenen, som utgör öns berggrund.
2 På grund af Ölands fattigdom på mylla äro rösena här i allmänhet
ganska jordfattiga. Verkliga högar förekomma dock längst i söder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
