Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
i Anga, enligt uppgift det största af alla, »Angantyrs rör» i
Grötlingbo, Digerrör i Garda samt det i fig. 22 afbildade på Gålrum i
Älskogs sn. I det sistnämndas närhet ligga flera vackra
skeppssättningar af det slag, som synes tillhöra bronsåldern.
De otroligt talrika fornlämningarna från järnåldern hafva
däremot i allmänhet i sitt yttre föga, som genast slår an äfven på den
mera likgiltige betraktaren. Högar och rösen äro vanligen helt små
och låga, äfven då de gömma en sådan vacker hällkista som fig. 63.
Blott sällan nå de upp till 10—15 m:s diameter. De runda
sten-sättningarna ha helt små stenar, och äfven de talrika husgrunderna
äro ju i allmänhet ganska låga. Men den som har intresse och
tålamod att uppsöka alla dessa fornlämningar inne i de härliga
blomster- och löfträdsprydda, ängarna, i de barrskogsbevuxna
hagarna eller ute på de kala betesmarker som kallas »rum», han skall där
finna grafflock efter grafflock, hustomtning efter hustomtning, och ofta
blir en gammal »stenvast» honom den tillförlitligaste vägvisare till
nästa grupp af fornminnen. Efter hand griper honom då ett mäktigt
intryck af intensiteten i den åldriga kultur, som kunnat betäcka
Gotland med ett sådant formligt nät af fornlämningar, hvilka trots all
förstörelse ännu öfverallt äro så talrika, att en fullständig kartläggning
af desamma kommer att ge oss en ganska tillförlitlig bild af den
gotländska bygdens topografi under den äldre järnåldern. Det är nämligen
till denna tid, eller egentligen till tiden från c:a 100 f. Kr. till c:a 400
eft. Kr., som dessa graffält och husgrunder hufvudsakligen synas höra.
Den yngre järnålderns grafvar visa nämligen en allt starkare
tendens att draga sig helt och hållet under jordytan utan något
egentligt märke ofvan denna. De enda mer iögonenfallande
fornminnena från denna tid blifva därför de vackra men ej alltför
talrika bild- och runstenarna; till ersättning bereda de en dess större
ögonfägnad. Emellertid torde också vissa gotländska
skeppssättningar, mera liknande de fastländska, tillhöra den yngre järnåldern.
Den största, belägen i skogen Braidfloar i Levide sn, är ej mindre
än 43 meter lång, något längre än själfva Blomsholmsskeppet, men
består af helt låga stenar; de högsta, stäfvarna, äro c:a 1 meter.
Treuddar torde alldeles saknas på Gotland, och fyrkantiga
stensättningar äro mycket sällsynta. Domareringar finnas däremot,
t. ex. på det vackra graffältet Trullhalsar i Anga.
Ett fornminne äger dock Gotland, som i omfång vida
öfverträffar allt hvad af samma art eljest finnes i Sverige, nämligen
Torsburgen. Österut inom det breda skogsbälte, som går tvärs öfver
mellersta Gotland, reser sig, där Kräklingbo, Gammelgarns och
Ardre socknar stöta samman, en enstaka klint af ett par kilometers
diameter. I allmänhet har den tvärbranta sidor, men på åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
