Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
hafvets ofvan antagna ståndpunkt bör ha bildat en framskjutande
udde i ett smalt hafssund, således ett läge likt dem, som kumlen i
andra trakter ofta intaga.
De stora Kungshögarna vid Gamla Uppsala tillhöra däremot,
som undersökningarna visat, yngre järnålderns tidigare delar
(5—600-talen). Bland andra kolossalhögar förtjäna nämnas »Ottar
Vendel-kråkas hög» i Vendels sn, »Kung Nordians hög» i Norrsunda sn
nära Rosersbergs station samt i Vestmanland »Anundshögen» vid
Badelundsås.
Att här ingå på en närmare skildring af järnåldersgraffälten
kan ej komma i fråga. De finnas öfverallt, talrikast i de rikaste
bygderna, liggande mest i stenbackar eller på grusåsar i byarnas
närhet. Stundom ser man vid kyrkorna, hvilka ju ofta liksom vid
Gamla Uppsala blifvit lagda på gamla hedniska helgedomars plats,
särskildt stora graffält, som möjligen varit begrafningsplatser för ett
större områdes befolkning.
Om den yngsta arten af graffält (som fig. 26) och om
grafvarna under flat mark vid Vendel och på Björkö, är ofvan
tillräckligt taladt, likaså om den sistnämnda ön öfverhufvud,
Mälartrakternas utan jämförelse märkligaste fornlämningsplats.
Äfven angående dessa landskaps runstenar få vi hänvisa till
det föregående, här blott tilläggande ännu en afbildning af en vacker
uppländsk ristning. Af äldre runstenar finnas utom fig. 40 en vid
Krogsta i Tuna sn, Uppland, samt i Södermanland två i Trosatrakten,
vid Skåäng och Berga. Södermanland räknar vida öfver 200
runstenar, Vestmanland däremot jämförelsevis fa.
Den på fornlämningar fattigaste delen af dessa landskap är
utan fråga Vestmanlands bergslagstrakter, redan det ett tillräckligt
bevis för att våra grufvor ej bearbetats under hednatiden.
Dalarne och Norrland.
Sverige norr om Dalälfven har naturligt nog varit ganska glest
befolkadt under hednatiden; dock visa fornlämningar och fynd, att
befolkningen varit spridd öfver alla landskapen.
En rik stenåldersbygd har funnits i de sydligaste Dalsocknarna
Folkärna, By och Grytnäs, dit väl en hafsvik då gått upp. Där
borde boplatser kunna påträffas. Spår efter tillverkning af
stenredskap har man funnit vid sjöstränder i högt liggande delar af
Helsingland och Ångermanland samt vid Byske älf i Skellefteå sn. I
dessa trakter har landhöjningen varit kolossal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
