Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Äfven en annan offentlig institution ägnade under denna tid
en synnerligen värdefull uppmärksamhet åt antecknandet af de fasta
fornlämningarne och särskildt åt deras inläggande på kartor. Det
var Sveriges geologiska undersökning, under ledning af professor Axel
Erdmann. På de kartblad i stor skala, som denna institution sedan
1862 i rask följd utgaf öfver delar af flere olika landskap, äro de
förhistoriska fornlämningarne utsatta i talrik mängd med olika märken
för de olika arterna. Då för de kartläggande geologerna denna
detalj dock naturligen måste vara en bisak, har fullständigheten i
antecknandet af fornlämningarne blifvit beroende af det större eller
mindre intresse, som de olika forskarne hyst för desamma, hvarför
det i detta afseende är stor skilnad på de olika kartbladen.1 Under
de sista årtiondena har denna del af statsgeologernas verksamhet fatt
alltmera träda i bakgrunden; och numera har utsättandet af
fornlämningarne på de geologiska kartbladen så godt som alldeles
upphört. 2
Bland arkeologerna började särskildt från midten af 1870-talet
undersökandet af fornlämningarnes inre genom utgräfning att alltmera
taga hufvudparten af intresset i anspråk. Dessa utomordentligt
viktiga undersökningar, hvilka först riktigt kunna lära oss känna
fornlämningarnes natur och kronologi, äro emellertid så tidsödande,
att det dröjer långt om, innan de hunnit blifva utförda i så stor
skala, att en verklig öfversikt kan vinnas. Därför har man hittills
angående undersökningar af denna art egentligen endast att tillgå
en mängd spridda berättelser och uppsatser om enstaka fornlämningar
eller graffält, hvilka här nedan icke annat än undantagsvis kunna
anföras, helst beskrifvandet af fornlämningarnes inre beskaffenhet
icke i främsta rummet hör till uppgiften för denna skrift. Hvad
som af sådana berättelser blifvit tryckt är till allra största delen
publiceradt i följande tre tidskrifter:
Antiqvarisk tidskrift för Sverige, utgifven at K. Vitterhetsakademien
sedan 1864 [AT] 3,
samma Akademis Månadsblad, utgifvet sedan 1872 [MBL],
Svenska fornminnesföreningens tidskrift, utgifven sedan 1870 [SFT].4
1 Synnerligen fullständigt upptagas fornlämningarne t. ex. på de
af E. Sidenbladh upprättade kartbladen
* I Geologiska undersökningens- arkiv finnas emellertid åtskilliga ej
publicerade anteckningar om fornlämningar, t. ex. för Öland och för
Skaraborgs län.
* Inom klämmer anföras de förkortningar, som nedan användas för
dessa tidskrifter.
4 I sistnämnda tidskrift äro särskildt att observera Montelii
kortfattade öfversikter öfver den förhistoriska fornforskningen i Sverige 1878—
84 (i banden IV—VI).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
