Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
a—4. W(allma)n, Lemningar efter gamla boningar från
hednatiden på Öland. Iduna X.
Nordin, Gotlands s. k. kämpagrafvar, MBL. 1886 och 1888 (jfr
samme förf:s populära skrift En svensk bondgård för 1500 år sedan,
Visby 1891).
Wennersten, Om förhistoriska gårdar och vägar på Gotland,
föredrag i Urd 7 Nov. 1902 (tryckt i Gotlands Allehanda samt i separat).
Om »Bystan» i Alunda sn: Salin i MBL- 1890, s. 113.
Om »hackarerör»; Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne I,
s. 43-
Om »bron» vid Läby blir en uppsats af Sernander tryckt i nästa
häfte af Uppl. fornm.-fören. tidskrift.
5. Om »svärdslipningsstenarne»: A. W. Lundberg i MBL,
1873. s. 73-
B. Ekhoff, Tvänne fornborgar vid Tullinge, SFT X (innehåller
äfven en allmän framställning om detta "slags fornlämningar).
Talrika planer öfver fornborgar finnas i Hermelins reseberättelser
från Södermanland och Hofbergs från Vestmanland (se nedan!).
Wiberg, Gestriklands fornborgar, SFT I.
Nordin,_ Om Gotlands fornborgar, MBL. 1881.
Om de Öländska borgarne se Ahlqvists Ölandsbeskrifning och
Linnés Ölandsresa samt ett manuskript af Rhezelius i Kungl. Bibi.
C. I. Om stenkammargrafvarnes former:
Montelius, Sveriges forntid, Stenåldern (Sthlm 1874), s. 111 ff.
— — — —, Sur les tombeaux et la topographie de la Suède
pen-dant l’åge de la pierre, Compte-rendu du Congrès archéologique à
Stockholm 1874, s. 152 (med karta öfver grafvarnes utbredning).
–– —, Orienten och Europa, AT XIII.
Om de bohuslänska se Ekhoffs Bohuslänsbeskrifningar (med
talrika planer), om de vestgötska Ålander, Om gånggrifterna i
Vestergötland, i Skara läroverks program för 1860 och 1862.
Om undersökningar af stenkammargrafvars inre: M. bruzelius,
Iduna IX, s. 285, B. E. Hildebrand, AT I, s. 255, H. Hildebrand,
AT III, s. 25, Montelius, MBL 1873, s. 10, 1877, s. 425, samt i
»Öfversikten i SFT IV—VI, Gustafson i SFT VII, s. 23, 122. Flere af
dessa beskrifningar äro sammanstälda hos retzius, Crania suecica
an-tiqua (Sthlm 1899), s. 43 ff.
2. Ur den rikliga tidskriftslitteraturen angående undersökningar af
grafhögar och rösen må här endast anföras följande.
För bronsåldern: boye i Hallands fornminnesförenings tidskrift
1869, s. 75, Montelius i »Öfversikten, SFT IV—VI samt i SFT IX s. 77.
För järnåldern på Gotland: nordin i SFT III—VIII, gustafson i
AT VIII.
För järnåldern på Öland: B^HRENDTZ i MBL 1896.
För järnåldern på fastlandet:
Stolpe, Grafundersökningar på Björkö, i Tidskrift för antropologi
Bd I, n:r 10 (1876).
Palmgren (undersökningar i Småland) i SFT II—IV.
Montelius, om Greby graffält i Bohuslän, MBL. 1873, Bohuslänska
bidrag II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
