Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Nordenskjöld, den senares mycket fullständiga men föga trogna i
detaljerna, dels en del afklappningar (från Himmelstalund) utförda af
prins Gustaf Adolf. Dessutom några gipsafgjutningar i Statens
historiska museum.
Om Svealands; Montelius i AT III (se registret) och i SFT X;
v. Ehrenheim i Upplands fornminnesförenings tidskrift häft. XVII.
Om Ångermanlands: Sidenbladh i AT II, s. 205, samt teckningar
af honom i arkivet
Om Jämtlands och Hetjeådalens hällristningar och hällmålningar:
p. Olssön i Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift.
2. J. Göransson, Bautil (1750) innehåller de af Hadorph
utarbetade runstensafbildningarne.
Liljegren, Runurkunder, Sthlm 1833, angifver ordalydelsen —
utan afbildningar — af alla dittills kända svenska (och utländska)
runinskrifter; läsningarne äro dock ofta tämligen felaktiga.
Dybeck, Svenska runurkunder I, II (Sthlm 1855—57), Sverikes
runurkunder I, II (Sthlm 1860—70) innehålla afbildningar af en stor mängd
uppländska och södermanländska runinskrifter.
K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien förbereder sedan
längre tid ett stort mönstergillt verk öfver Sveriges runinskrifter; däraf
har utkommit:
Ölands runinskrifter I, granskade och tolkade af SVEN SÖDERBERG.
Omfattande, förarbeten till detta verk i form af afbildningar och
beskrifningar förvaras i Ant.-top. arkivet; de äro utarbetade för
Södermanland af S. Boije och E. Bråte, för Östergötland, Vestmanland och
delar af Uppland (södra Stockholms län) af E. Bråte, för delar af
Upsala län af O. von Friesen, för åtskilliga gotländska inskrifter af H.
plpping.
En mängd af de uppländska inskrifterna finnas dessutom efter olika
källor sammanställda i C. A. Klingspors sockenbeskrifningar i
Upplands fornminnesförenings tidskrift, de östgötska af L. C. Wiede i
Östergötlands fornminnesförenings tidskrift I (1875); de gotländska äro
granskade och sammanförda i C. SÄvES gutniska urkunder (Sthlm 1859).
De vestgötska äro afbildade och tolkade af k. Torin i
Vestergöt-lands fornminnesförenings tidskrift II—VII, de få bohuslänska af S. Boije
i Bohuslänska Bidrag III.
De talrika runinskrifter som innehålla verser äro tolkade af BraTE
och Bugge i afhandlingen »Runverser», AT x. Inskrifterna med äldre
runraden äro sammanställda och tolkade i ett bihang till A. NOREENS
Altisländische grammatik. Om Rökstenen: Bugge i AT V och i
Vitterhetsakademiens Handlingar 31 samt F. Läffler i AT VI och i Nordiska
studier tillegnade Adolf Noreen (Uppsala 1904). Om Sigurdsristnipgen: C
Säve i Vitterhetsakademiens Handlingar 26, Schück i Nord. tidskr. 1903.
Någon egentlig lärobok i runkunskap har ej utkommit på svenska
sedan Liljegrens »Runlära», 1832, om undantages en liten populär
skrift af C. J. Ljungström, »Runa-list» (Lund 1866, 2:a uppl. 1875).
Docenten O. von Friesen förbereder emellertid en på de nyaste
forskningarna grundad Runlära, och har lofvat i denna skriftserie
offentliggöra ett sammandrag af densamma.
3. Nordin, Till frågan om de gottländska bildstenarnes
utvecklingsformer, i studier tillägnade Oscar Montelius af lärjungar, Sthlm 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
