Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans många dygders skull, och konungen sparde ej heller på penningarne, då det efter tidens sed fordrades prakt, utan visade sig jemngod med alla andra konungar. "Herrans smorda", sade han, "bör omgjordas med härlighet, så att allmänheten håller honom i vördning, och icke inbillar sig vara majestätets like, landet till föga fromma."
En man kan få höra mera än han vill.
Konungen hade vid sextiotvå års ålder åter förälskat sig och gifte sig, för tredje gången, med Catharina Stenbock, som förut var förlofvad med unga Gustaf Roos, son till Johan Turesson och Christina Gyllenstjerna. Hon omfattade konungen likväl med den ömmaste tillgifvenhet; dottrens dock mera än makans. Men sin ungdomskärlek kunde hon icke glömma: hon bevarade den i ett rent hjerta, och derföre så mycket längre. Det berättas att den unga drottningen ofta talade i sömnen, och en natt, då Gustaf af ålderdom och bekymmer låg vaken, märkte han att hon yttrade något. Han lyssnade och hörde då att hon sade: ”Konung Gustaf håller jag mycket kär, men Roosen
förgäter jag aldrig.” En följd häraf blef att Gustaf år 1560, på erkebiskopens förord, utgaf en förordning, som förböd presterna fästa olika folk, ett ungt och ett gammalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
