Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen emot dem sotn din hjelp behöfva, sä att
du icke låter
dera tröstlösa ifrån dig gå.”
Allvar och
shämt.
Sedan konung Sigismund anländt till Sverige
och intagit Stegeborgs slott, roade sig
polackar-ne att stundom med reffelbössor skjuta till måls
på hertig Carls folk, då de vattnade sina hästar
vid sjÖstrapden. Hertigen lät då säga, ”att om
detta ofog icke upphörde, skulle han med
grof-va kanoner spela in på slottet, så att ingen
der-inne skulle blifva säker.” — Han skref äfven
skarpt till konungen och bad honom besinna,
’att man nu icke spelte om äpplen och päron.”
Räddning ur lifsfara.
Medan konung Carl ännu var hertig och i
Liefland höll ett fältslag emot polackarne, 1605,
hände honom den olyckan, att sedan hans häst
blifvit honom undanskjuten, blef han af fienden
i flygten igenkänd och genast omringad,
hvari-genom han kom i största lifsfara. Men då
Henrik Wrede till Wredenhoff, en rättsinnig,
heroisk och frimodig krigsman märkte detta,
skyndade han hertigen till undsättning, sprang
frivilligt af hästen och bad hertigen sitta
uppfor
att derigenom bespara lifvet till fäderneslandets
tjenst. Genom detta ädla drag räddade han val
hertig Carl ur lifsfara, iden blef sjelf af fienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
