Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronotjufvar.
Mot inga var konung Carl så förbittrad som
mot fogdarne, i anseende till de många hos dem
anmärkta bedrägerier. Carl var icke den konung
som lemnade sådant ostraffadt, och det var
under hans regering icke sällsynt att se häradets
fogde hänga i. häradets galge. Carl plägade till
och med påstå att ”de fléste, som varit fogdar
i sex år, k\mna utan dom och ransakning
hängas.” Då någon af hans hoftjenare begärde en
ledig fogdesyssla, plägade han svara: ”Alltså vill
också du blifva en kronotjuf.”
Brott och straff.
Det kunde ej annat hända, än att Carls
hårdhet och oförsonlighet, äfvensom hans
noggranna omsorg för • lutherska lärans
bibehållande, måste reta fanatismen, hatet och
hämndlystnaden mot honom, och att han måste bli
föremålet för mer än ett mordförsök. Bland
dessa var Peder Erikssons, eller som han
vanligtvis kallas: Petrosas. Denne var en af de
svenskar, som på konung Johans bekostnad
studerat i främmande länder. Tillika hade han i
hemlighet afsagt sig evangeliska och antagit
ka-tholska trosläran. Han återkbm 1604 till
Sverige och låtsade vara god lutheran samt
hertigens anhängare, i hvars tjenst han derföre blef
upptagen. Aret derpå sändes han till Österrike,
att begära kejsarens bemedling mellan Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
