Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m,
i himmelen); hvarpå konungen skämtande
sva-rade: yAber die Hahnrejen auf
Erderi’ (Men [-banrejerne-]
{+hanrejerne+} på jorden).
Skriftermålet.
Då konungen en gång låg öfiver natten
nära lappska gränsen bos en enfaldig och fattig
. kapellan, lät Carl om morgonen inkalla denne,
för att af
honom låta kommunicera sig. Den
stackars presten blef högst bekymrad öfver en
aå oväntad tjenstgöring, men han samlade allt
sitt mod,
och inträdde i sjn torftiga skrud med
handboken och nattvardstygen i banden. Carl,
som var af
hjértat gudfruktig, uppmanade
ka-pellanen ätt begynna skriftermålet med allvar
och stränghet. Presten blef ännu mera betagen
af denna uppmaning. Han började emedlertid
med några frågor om konungens synder,
”flaf-ver tu stulit ti no nästas renar ?” frågade presten.
— [-”Nej.”-] {+MNej.M+} — ”Hafver tu skurit titt märke i tir
no nästas renhorn?” —— ”Nej.”
— -”Hafver tu
skurit titt märke i t ino nästas öra?* —~ ”Nej,
men Adam
Wachtraeister var nära att skära
märke på .mitt öra med sin florett, då* vi fåktade
för någon tid
sedan”» svarade konungen. Nu
blef kapellanen ännu ängsligare, och
svettdrop-parne stodo
honom på pannan. Slutligen sade
han: ”Efter tu intet, hafver sypdat såsom jag
och andra
raenniskor» så höfves mig icke att
afiösa eder,
herr kotoung.” Derraed ville
presten gå bort med nattvardstygen. Det var en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
