Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke
kau låta bli att hänga på grraden ?”
fråg*r
de hon. — ”Ja£ har ingen annan hast”, svarade
pojken. — ”Efter prinsen vill taga
din häst
ifrått
dig, sa fråga honom om du icke kan
fa bans i
x
stället.*’ — Pojken stirrade på prinsen; som tyck*
tes
mindre1 belåten med den inkräktade
thronen. ”Nej!” utbrast prins Carl, ”jag vill behålla
min häst sjelf!”
I detsamma hoppade
prinsea ned»
men halkade och föll omkull, Dén tunga
grin*»
deir kom i rörelse och höll just
på att slå igen #
hvarvid den oundvikligen skulle skadat prinsen,
emedan den nedtill var försedd méd jerntaggar.
Men hastigt störtade pojken fram och fattade i
grinden med
alla sina krafter. Han lyckades
att hålla den, medan en af herrafrne uppreste
prinsen. Drottningen bleknade vid
faran»’ men [-så-]
{+sk+} snart den var öfverstånden, befallte
hoo prinsen stiga upp i vagnen till henne: deremot
tillsade hon, att gossen skulle fa rida på prinsen^
häst till Carlberg, Hon satte honom sedermera
i skola, och han blef med tiden, då den
unge;
prinsen såsom konung segrande genomtågade
Polen och Ryssland, en af hans drabanter.
Svenska språkets
värde.
Grefve Lindsköld skall en
gång hafva frå-r
gat konung Carl i hans yngre år, hvarföre han
ej ville tala fransyska, då det likväl vore ett
vackert språk, och dét framdeles kunde hända
att en fränsk minister i någon
serdeles angelä-genhet begärde privat conference, da det skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
