Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[- ritt-]{+ritt+} en
mäogd bilder af trä stående. Då
konungen en gång besökte detta ställe, frågade
ban Schröderheim,
hvilken åtföljde
honom;
hvad dessa träbilder skulle föreställa? _ ”Det är
några gamla Göt her, som vänta på utslag, ers
majestät”, svarade Schröderheim.
[-Briit på-]
{+Brist pa+} kontanter.
Konungen var högst sällan rigtigt stadd vid
kassa. Deraf kom att*
ban ofta var nödsakad
att låna en och annan dukat af sin omgifning,
då
han ville gifva något åt bön fallande
personer, sam han händelsevis råkade ut för, då
han yar ute och
spatserade. Den bekante
lif—
pagen De Beche var en ibland dem, som haft
den lyckan att en och annan gång lemna
förstärkningar åt det panka majestätet. Men se,
olyckan yar den, att lånen stundom helt och
hållet bortglömdes och De Beche var icke den,
som hade råd ajtt ligga, i stora förskotter. Å
andra sidan var det äfven svårt, att rent ut
kräfva sin herre
och konung, syanerligast
for
en hofman. Men De Beche visste likväl att
reda sig ur denna svårighet. En gång gick
konungen i Hagaparken, åtföljd af De Beche, då
en tiggerska., som det syntes af bättre sort,
anropade den konungsliga gifmildheten. ”Låna
mig en dukat, De Beche”, sade konungen. — [-1-]
{+*+} Den tilltalade upptog genast ur fickan en
sådaa
och räckande den till Gustaf, sade han
ined
det sötaste
Hofmannaleende: ”Nu
ar,det jerant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
