Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| Reformationens fortgång 1525—1527. Det katolska presterskapet och frågan
om Bibelns öfversättande. — Nya testamentet öfversatt 1526. — Konung Gustafs bref till helsingarne, den 26 maj 1526. — Gustafs »burspråk» med allmogen på Upsala högar, maj 1526. — Indragningen af Gripsholms kloster. — Verldsliga frälsets privilegier. — Prelaterne Johannes Magni och Hans Brask. — »Ransakning» om den nya läran. — Kyrkan måste ytterligare bidraga till betalningen af rikets skuld. — Domen öfver mäster Knut och Peder kansler | s. 99. |
| Yttre förhållanden 1526. — Skulden till Lübeck. Mötet i Lübeck, juni
1525, kommer ej till stånd. — Gotland och Bornholm i Lübecks våld. — Konung Gustafs missnöje med Danmark. Åtgärder för betalning af Lübecks fordran. — Traktat med Holland. — Sören Norbys nya försök att förhjelpa Kristiern till nordens riken. — Bleking eröfradt af danskarne. — Norbys flotta slagen, augusti 1526. — Freden med Ryssland bekräftad, september samma år. — Norbys sista öden och död (1530) | s. 108. |
| Andra dalupproret. 1527, 1528. Anledningar till missnöje. — Daljunkaren. —
Daljunkaren vinner anhängare i de nordliga dalsocknarna. — Dalkarlarnes klagopunkter. — Gustafs »burspråk» med uplandsallmogen vid Gamla Upsala. — Dalkarlarnes sändebud hos konungen i Vesterås, juni 1527. — Daljunkaren i Norge. — Gustaf krönes i Upsala, januari 1528. — Hans räfst med dalallmogen vid Tuna, den 26 februari. — Daljunkarens flykt och död i Rostock samma år | s. 113. |
| Vesterås riksdag 1527. — Örebro kyrkomöte 1529. Förhållandena i
Europa gynsamma för reformationen. — Reformationens framgång i Tyskland och Danmark. — Riksdagens sammansättning. — Biskoparnes hemliga protest. — Konungens »framsättningar» till ständerna. — Ture Jönssons och biskop Brasks svar. — Gustaf afsäger sig kronan. — Ständernas öfverläggningar. — Peder Galle och Olaus Petri. — Konungen återtager regeringen. — Vesterås recess. — Vesterås ordinantia. — Början till riksdagsbeslutets verkställande. — Biskop Brasks flykt och vidare öden. — Konungens kröning i Upsala, jan. 1528. — Örebro kyrkomöte, febr. 1529 | s. 119. |
| Oroligheterna i Småland och Vestergötland 1529. — Riksdagen i
Strengnäs 1529. Hofmästaren Ture Jönsson. — Biskop Magnus Haraldsson. — Upprorets öfriga ledare. — Dess anledning och syfte. — Östgötalagman Holger Karlsson (Gera). — Mötet på Larfs hed, den 20 april 1529. — Konung Gustafs bref till landsorterna. — Underhandlingar med de upproriske. — Riksdag i Strengnäs, i juni 1529. — De anklagade upprorsledarnes dom. — Vesterås recess stadfäst. — Domprost Göran Turessons upprorsförsök | s. 133. |
| Skulden till Lübeck. — Klockupproret 1531. Möte i Varberg mellan
ombud för de tre nordiska rikena, juli—aug. 1530. — Uppgörelsen med Lübeck 1529. — Klockskatten. — Klockupprorets början. — Dalallmogen utfärdar kallelse till riksdag i Arboga. — Konungens burspråk på en af Upsala högar med allmogen, eriksmässan 1531. — Klockupprorets slut. — Svensk kyrkohandbok (1529) och mässordning (1531). — Ny kyrkoordning (1529). — Nya biskopar. — Gustafs förmälning med Katarina af Sachsen-Lauenburg, den 24 september 1531 | s. 140. |
| Kristiern II:s sista restaurationsförsök. 1531, 1532. Kristierns
förhållande till kejsar Karl V. — Kristiern afseglar från Holland med 25—30 skepp och 6000—7000 man. — Ställningen i Norge. — Kristiern hyllas af norska rådet som konung. — Hans infall i Viken, januari 1532. — Akershus undsättning af en dansk-lübsk eskader. — Fördraget mellan Kristiern och de danska befälhafvarne, den 1 juli 1532. — Kristierns fångenskap på Sönderborg (och död på Kallundborg 1559). — Konung Gustafs räfst med dalkarlarne, februari 1533 | s. 146. |
| Grefvefejden. 1533—1536. Återblick på Sveriges ställning till Lübeck. — Lübeck
vid nyare tidens början. — Omhvälfningar inom staden. — Konung Frederiks död, den 10 april 1533. — Herredag i Kjöbenhavn, i juni. — Prins Kristian samtidigt hertig i Slesvig och Holstein. — Brytningen mellan Lübeck och Sverige. — Lübecks omhvälfningsplaner inom norden. — Kristofer af Oldenburg infaller i Danmark och hyllas i Kristiern II:s namn. — Kristian III hyllas till konung af jutska adeln, aug. 1534. — Bondupproret i Jylland. — Kriget i Danmarks östra delar. — Albrecht af Mecklenburg. — Slagen vid Öxnebjerg och i Lilla Bält, sommarn 1535. — Freden i Hamburg, den 14 febr. 1536. — Pfalzgrefve Friedrich, dansk kronpretendent. — Riksdagen i Kjöbenhavn, okt. samma år. — Fördrag mellan Sverige och Lübeck (1537 och 1546). — Förnyad sextioårig fred mellan Sverige och Ryssland (1537) | s. 154. |
| Absolutistiska styrelsegrundsatser. Konung Gustafs bref till allmogen, 1539.
— Utländingar i Gustafs tjenst. — Konrad von Pyhy och Georg Norman. — Reduktionens fortgång. — Gustaf och det lutherska presterskapet. — Brytning med de första reformatorerne. — Konungens maktfullkomlighet öfver kyrkan. — Hans »regeringsform» för Vestergötland, den 8 december 1539. — Andra åtgärder, vitnande om hans uppfattning af sin makt som konung. — Arfföreningen i Örebro 1540 | s. 171. |
| Yttre förhållanden 1537—1542. — Dackefejden. Fortfarande fara från
Tyskland. — Tvister med Danmark. — Brömsebrotraktaten af den 15 sept. 1541. — Traktat mellan |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
