Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf I (1521—1560) - Konungavalet den 6 juni 1523. — Befrielsekrigets slut - Gotlandståget. — Malmö recess 1524
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristiern. Konuug Frederik inbjöd Gustaf till ett möte for öfverl&ggning om
Åtgärder emot bonom, ock Gustaf sände tre fänikor knektar att biträda vid
belägringen af Malmö. Men dä faran från Kristierns sida i början af oktober
var aflägsnad, framträdde åter det gamla misstroendet. Upprepade förslag
-om gemensamma möten för att aflägsna tvistepunkterna framstäldes utan att
leda till något resultat, och snart kommo nya allvarliga förvecklingar, som
bragte missämjan till hennes höjd och voro nära att framkalla öppet krig.
Gotlandståget. — Malmö recess 1524.
S5ren Korby. — Berent von Mehlen. — MWe i JSnkOplag ■ellan svenska och danska ridsherrar, jnlf
1524. — Möte i Malm9 mellan Sveriges oeh Danmarks konungar, I augusti. — Malm8 recess, den 1
september 1524.
Då konung Kristiem den 13 april 1523 flydde från sina riken i den
förhoppningen att inom kort med främmande hjelp kunna åter bringa dem i
sitt våld, fans det bland de få trogna män han qvarlemnade ingen på hvars
trohet och nit han bättre kunde lita fin Sören Norby.
Denne berömde sjöbjelte var född på Fyen och forvärfvade sitt namn
som krigare under konung Hans’ fejder med Lttbeck och Sverige. Konung
Kristierns förtroende åtnjöt han i hög grad och mottog derpå flere prof.
Efter att en tid ha varit höfvidsman på Island i ändamål att hämma
engels-männens smyghaudel och sjöröfverier, kallades han åter till verksamhet i
Ostersjöu, då konung Kristiern upptog planerna på Sveriges eröfring. I april
1517 förlänades han med Gotland på obestämd tid och fick ett år derefter
•denna vigtiga ö i lifstidsförläning. Dertill lades efter Sveriges intagande
Kalmar slott och län med Oland, och då svårigheterna började hopa sig
omkring Kristiern, lemnade han åt Norby dessutom hela Finland (september
1522). Djerf och tapper, så långt ifrån att sky faran, att han tvärt om älskade
att se döden i ögonen, outtömlig på utvägar, outtröttlig i fyllandet af det
värf som var honom ålagdt, visade han sig ock genom en beundransvärd
trohet fullt värdig sin herres förtroende. Med sanning kan sägas, att han gjorde
allt hvad som stod i hans makt att åt Kristiern bevara ej mindre Sverige än
•de landsdelar han hade i län; en verksammare fiende hade konung Gustaf och
konung Frederik icke. Men för lyckan rådde han ej. De svenska fastena
folio efter hand i konung Gustafs händer, Finland lika så, och i slutet af 1523
återstod for Sören Norby och dermed for konung Kristiern endast Gotland.
»Det är nu så långt kommet, att eders nåde ej hafver mer fritt än detta arma
land», skrifver Norby i mars 1524 till sin konung; »men vi vilja dock gerna
fullgöra vår trogna tjenst och till eders nådes bästa våga lif och gods och
allt hvad vi ega, om eders nåde kan gifva oss hjelp och tröst.» Och ännu
var han fruktansvärd. Ständigt lågo hans kapare ute i sjön och spejade efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
