Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf I (1521—1560) - Gotlandståget. — Malmö recess 1524
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norby for att förmå honom att sluta sig till resningen, men häråt egnade
denne trofaste tjenare ej en tanke. Efter Kristierns flykt fick Norby mottaga
förnyade skrifvelser från Danmark i samma syftning, och han uttalade
slutligen i mars 1524 sin benägenhet att, om hans konung löste honom från hans
trohetsed, hylla konung Frederik. Men först sedan Gustafs trupper hade
landstigit på Gotland, gjorde han allvar häraf, och i juni månad skickade han ett
sändebud till konung Frederik med fullmakt att å Norbys vägnar hylla honom
såsom konung, emot vilkor att Norby fick behålla Gotland som län på samma
vilkor som han haft det af Kristiern. Härpå gingo konung Frederik och rådet
med glädje in, och Norby betraktades således nu af dem såsom Danmarks rikes
undersåte och Gotland såsom en del af Danmark.
Det gälde nu att förmå konung Gustaf att afstå från sitt försök att bli
herre öfver Gotland. Men detta hade sina svårigheter. Kort efter sedan
Norby i mars förklarat sig benägen att under vissa vilkor gifva sig under
Danmark och mot säker lejd villig att komma till Kjöbenhavn, för att derom
underhandla, hade danska rådet för detta ändamål begärt lejd för honom af
konung Gustaf; men denne anade hvad som var i görningen och ville ej
gifva något dylikt bref: »Och kan honom, säger han spefullt, vår lejd föga
be-höfvas, efter han skrifver sig amiral i Östersjön, och vore för den skull hans
titel för när, att han i samma Ostersjö vår eller någon mans lejd toge.» Nu
sedan Norbys underkastelse under konung Frederik var afgjord, skickades två
danska riksråd till Sverige, der ett rådsmöte var samladt i Jönköping i
slutet af juli. Här uppfordrades konung Gustaf att, sedan Sören Norby nu uppsagt
konung Kristiern trohet och gifvit sig under konung Frederik, draga sitt folk
från Gotland, som af gammalt hörde till Danmarks rike; ville han ej göra
detta, funne sig Danmarks konung och råd föranlåtna att med vapenmakt
understödja Norby emot honom; tillika borde han återställa Bleking och Viken,
som med orätt dragits ifrån Danmarks och Norges kronor. Ansåge sig konung
Gustaf och Sveriges råd hafva rättmätiga anspråk på nämda landskap,
inbjöds konungen att med sitt råd infinna sig vid ett möte emellan konung
Frederik, Danmarks råd och hansestädernas sändebud i Malmö eller
Kjöbenhavn, der saken kunde i godo afgöras och der man tillika kunde underhandla
om gemensamma åtgärder emot konung Kristiern, för hvars sak påfven,
kejsaren och andra mäktiga furstar arbetade.
Gustaf blef förbittrad, då han fick emottaga detta budskap, som alldeles
korsade hans beräkningar. Men ett krig med Danmark kunde under Sveriges
dåvarande belägenhet blifva farligt och dessutom rådde honom de vendiska
städernas sändebud som voro närvarande vid rådsmötet att söka lösa tvisten
genom underhandling. Gustaf beslöt att besöka fredsmötet, men fordrade
som vilkor, att Daumark ej innan mötet blifvit bragt till slut skulle lemna
Norby någon undsättning. Detta lofvades, och mötet i Malmö tog sin
början en af de sista dagarna i augusti 1524.
Konung Gustaf åtföljdes dit af sin hofmästare, Ture Jönsson (tre rosor),
sin marsk, Lars Siggesson (Sparre), och sin sekreterare, Laurentius Andreæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
