Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf I (1521—1560) - Absolutistiska styrelsegrundsatser - Yttre förhållanden 1537—1542. — Dackefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera obegränsad makt, och det var till och med ej långt ifrån att man
betraktade en arfkonung likstäld med en envåldskonung. Att denna
uppfattning yar Gustafs är temligen tydligt. Han åberopar från denna tid ofta sin
egenskap af arfkonung såsom skäl till den oinskränkta lydnad som borde
honom visas, och känslan af att vara såsom sådan erkänd bidrog utan tvifvel
till den djerfhet och man kan väl säga oförsigtighet, som vid denna tid röjer
sig i hans regeringshandlingar. Han har träffande blifvit karakteriserad
såsom en man som förstod att begränsa sina mål, men som inom de gränser
han för sig utstakat gick tillväga med en ytterlig djerfhet. Vid denna tid
har man dock svårt att upptäcka de gränser han för sin sträfvan efter makt
utstakat, han tyckes i känslan af hvad han hittills förmått uträtta och under
inflytelsen af utländska begrepp om konungamaktens allsvåldighet färdig att
gå så långt det bar, af hans vanliga varsamhet och försigtighet vid
förändringars genomförande ser man nu ej många spår. Det var först sedan
ett nytt bonduppror hotat att omstörta allt hvad han gjort, som han åter
höijade gå mer forsigtigt tillväga.
Yttre förhållanden 1537—1542. — Dackefejden.
Fertfarande fara frän Tyskland. — Tvister med Danmark. — BrOmsebrotraktaten af den 15 sept. 1541.
— Traktat mellan Sverige oek Frankrike, i juli 1542. — Dackefrjdens orsaker. — Dess utbrott, maj 1542.
— Qnstaf Olssons (Stenbock) tig mot Vextö. — Stillestdin med Daeke, jnli 1542. — Svante Stnre erbjnden att
blifva smilttndlngarnes hSfvidsman. — Daekefejdens fortslttning. — Nytt stillestind på ett ir. i okt —
Keanng Gustafs b ref till allmogen i riket, den 30 dec. 1542. — Gustafs ilender i Tyskland lofva Daeke hjelp.
— Upproret utbryter i nyo, jan. 1543. — M9te i Örebro, den 19 jan. — Tre klrar inrycka pi en ging I
Smi-lasd- — De upproriske slagna ock skingrade vid Åsanden, 1 mars. — Daeke skjuten på Rödcby skog i Bleking,
juli eller ang. 1543. — Daekefejdens slut.
Ännu under grefvefejden finner man, huru konung Gustaf i sina bref
till allmogen använder den »omilde gamle konung Kristierns» fruktade namn
och påminnelser om hans »okristliga regemente» som ett medel att få
bønderne att sitta stilla och ej sätta sig upp mot hans förordningar. Äfven
sedan det sista försöket att åter göra den fördrifne konungen till nordens
herre hade strandat, återfinnes hans namn i konung Gustafs skrifvelser;
men det är nu »gamle konung Kristierns barn och arfvingar» med hvilka
han hotar. Och det skedde visserligen ej utan orsak. Det är nämdt, att
konung Kristian af Danmark 1537 (maj) slutit ett treårigt stillestånd med
kejsaren, och Sverige hade blifvit deri inbegripet. Pfalzgrefve Friedrich
erkände sig emellertid ej vara bunden häraf och försökte, understödd af
fur-starne af Braunschweig och Bremen samt Kristofer af Oldenburg, fortfarande
att förverkliga sina anspråk på nordens riken; och då tiden för stilleståndet
nalkades sitt slut, 1539, intog äfven kejsaren en sådan hållning, att det
såg ut, som om kriget skulle utbryta på nytU Under sådana förhållanden
kande man med skäl vänta, att stämningen mellan nordens kouungar skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
