Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf I (1521—1560) - Yttre förhållanden 1544—1560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att stora förstärkningar ryckte in i fästningen, hvarfor de funno rådligast
att öfvergifva sitt läger och vända om. Deras väg betecknades af vilda
härjningar, och innan de hunno hem, var hela landet mellan Viborg och gränsen
ödelagd t.
Med största oro väntade konungen ett nytt anfall emot Nyslott, Viborg
eller möjligen mot Helsingfors, der flottan låg. Med feberaktig ifver utdelade
han befallningar till olika håll om hvad som borde göras för att kunna möta
det, men på samma gång meddelade han sina befälhafvare i Viborg, att han
vore benägen för fred, då han nu funnit, att man vore »allt för svag till att
67. Olofsborgs fäste (Nyslott) i det nuvarande Savolaks i Finland.
göra den väldiga makt som tienderne åstadkommo motstånd och af bräck».
Detta skrefs den 13 mars 155G från Kastelholm, dit konungen några dagar förut
med gemål och barn dragit sig undan. Början till underhandlingar om
still estå nd hade då redan skett, och den 21 mars blef ett dylikt af
befäl-hafvarne på ömse sidor om gränsen tills vidare afslutet. I juni afsändes
mäster Knut, domprost i Åbo, med konungens förslag om fred till tsaren.
Sjelf lemnade Gustaf den 1 juli Finland, sedan han gifvit sin adertonårige son
Johan Åbo län, Kumogårds län jemte hela Åland i ärftlig förläning och
öfver-lemuat honom högsta styrelsen öfver hela Finland. Anländ till Sverige dref
14
Svtrigei hiitoria. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
