Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Erik XIV (1560—1568)
- Inre förhållanden 1560—1563
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
98. Minnespenning öfver konung Erik XIV.
Med konungens Talspråk: dat eui vvlt
*
(Gud gifver &t hTem han vill).
vara förvaltande verk, hade ej visat sig utförbar; det hade äfven under den
senare delen af hans regering blifvit vid det gamla, att konungens domsrätt
utöfvades antingen af konungen sjelf med några medlemmar af rådet eller
andra män, eller ock att kungliga ombud sändes ut i landsändarna för att
hålla konungsräfst. Detta senare synes dock hafva skett temligen sällan, säkert
är åtminstone att räfsteting ej höllos så regelbundet eller i den ordning som
lagen stadgade; hela inrättningen
befann sig sedan slutet af medeltiden
i förfall. Nu gjordes ett försök af
konung Erik att genom
inrättan-det af konungens nämd
(paria-mentum) på en gång skapa en fast
öfverdomstol och bibehålla den
gamla seden, att folket kunde få sina
mål genom kunglig dom afgjorda i
de särskilda landsdelarna. Den nya
inrättningen omtalas redan i konung
Eriks høfordning af den 19 november 15(»0, och i Arboga meddelade Erik
ständerna, att han »ville förordna och tillsätta några goda och förståndiga
män uti konungens nämd, som skulle, när så behöfdes, fara i hvar landsända,
när marknad vore eller landsting hölles, och förhöra samt åtskilja alla
hög-målssaker efter bästa förstånd och vett; men hälften af samma nämd skulle
alltid blifva i Stockholm». Redan 1561 var domstolen i verksamhet. Den
utgjordes af både frälse och ofrälse ledamöter. Enligt en instruktion af 1563
skulle besöken i landsändarna ske hvart
tredje år.
Om denna inrättning i viss mån var
en nyhet, så var deremot det påbud, som
vid riksdagen utfärdades om upprättande af
taverner (värdshus) vid allmänna vägar,
endast ett upplifvande af gamla
bestämmelser, som äfven af konung Gustaf I blifvit
inskärpta. Men en nyhet var den för
allmogen tyngande friskjutsens afskaffande ocli
dess utbyte mot en bevillning, så kallade
tavernpenningar. Om dennas storlek gjordes
nya bestämmelser vid riksdagen i Stockholm
följande år.
Redan vid riksdagen i Arboga skall konung Erik hafva
tillkänna-gifvit sin afsigt att vid sin kröning åt några af sina främsta män
utdela grefvevärdigheten. Förmodligen leddes Erik, då han beslöt att inrätta
så väl denna som den friherrliga värdigheten, ej mindre af önskan att öka
glansen vid sitt hof än af en känsla af behof att genom ynnestbevis vid sig
fasta de mera framstående bland adelns medlemmar. Vid kröningen, som
■f. ■ r \ 1
99. Midtparti med broderi af en
näsduk som tillhört konung Erik XIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 8 23:57:17 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0253.html
