Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik XIV (1560—1568) - Nordiska sjuårskriget, skedet 1563—1567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117. Ore 15G4.
flutet af juli företogs af landhärens hittills overksamme befälhafvare, Gunther
von Sclnvarzburg. Resultatet häraf blef dock endast härjningar, och
redan i början af augusti 1504 kunde Mornay meddela konungen, att
fienden tvingats att draga sig tillbaka. Nu satte Erik i verket en plan till
infall i Bleking som han kort förut uppgjort. Sättet för dess utförande
är i hög grad betecknande för honom och hela detta krig. Sedan Åke
Bengtsson (Färla) den 24 augusti intagit Lyckeby, följde konungen efter
med hufvudhären, anförd af Klas Kristersson som åter flyttats från flottan.
Den 4 september intogs Ronneby med stormande hand, »och ilijälslogs mest
allt manfolk som der inne var, mer
än två tusen man, förutom qvinnor och
barn». Efter denna bedrift återvände
Erik till Kalmar, medan Horn, förenad
med Mornay, besatte och brände
Sölvesborg, hvars slott utan försvar utrymdes
af den danske befälhafvaren. Derpå
mottogo de från konungen en befallning att
genom Skåne draga till Vestergötland, »brännande, plundrande, dräpande en
sex eller åtta mil utmed gränsen, såsom vi nu i Bleking gjort hafva, på det vi
må blifva af med den dagliga vakt vi hålla vid gränsen». Samtidigt befaldes
befälhafvaren öfver de qvarvarande svenska trupperna i Bleking att
sammau-kalla landets befolkning för afläggande af trohetsed, »och så snart man lmfver
den samlad i en hop, män, qvinnor och barn, skall man sända dem
landvägen till Kalmar och deri från till Stockholm; men livar de icke komina
tillstädes, då skall man låta härja, bränna och ihjälslå allt fot for fot i kela
Bleking, ty det är bättre hafva ett öde än ett fiendeland». Denna befallning
kom väl ej att utföras, ty dauskarne återtogo samtidigt med dess utfärdande
Bleking och härjade sjelfva i Möre. Den är
i alla fall karakteristisk för krigssättet cch
står för öfrigt icke ensam: nästan alla Eriks
instruktioner till sina befälhafvare innehålla
likartade befallningar. Ett exempel från
samma år har man i den order, som i juni
gafs den till befälhafvare för ett nytt infall
i Norge utsedde Knut Haraldsson (Soop):
han fick i uppdrag att ej skona »de norske, utan bränna, skända, plundra och
slå ihjäl, hvar han framdragande varder». Befallningen utfördes punktligt af
Matts Törne, som vid slutet af året företog tåget i Knut Harald ssons ställe.
A andra sidan foro danskarne ej fram på menskligare sätt; vid flere
tillfällen berättas, huru de ej skonade qvinnor och barn och begingo grymheter,
för hvilka man ej ens kunde beskylla turkar och hedningar. I allmänhet
bestod hela detta krig endast i plundrings- och härjningståg, som vitnade om
en förfirande grad af vildhet och för långa tider rot fäste nationalhatet mellan
nordens beslägtade folk.
118. Fvra öre 1564.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
