Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik XIV (1560—1568) - Eriks fångenskap och död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behandlades han här lika som i Åbo oeh på Kastelholm väl och led åtminstone
i lekamligt afseende iugen brist; tvärt om kan hans underhåll betecknas
såsom nära nog furstligt, och samvaron med hans gemål och barn mildrade
ännu fångenskapens bitterhet. Ungefär halftannat år fick Erik stanua på
Gripsholm. Kännedomen om det missnöje, som af olika anledningar rådde i
flere delar af landet och äfven yttrade sig i hemliga sammangaddningar till
Eriks förmån, underhöll hos konung Johan en ständig oro för, att fången
skulle kunna på ett eller annat sätt komma lös, och då härtill sällade sig
misstro mot hertig Karl, inom hvars hertigdöme fängelset var beläget, kom
Johan snart på den tanken att flytta sin fångne broder till en säkrare ort.
o
143. Ruin af Kastelholm på Aland.
Veste rås utsågs nu till förvaringsplats, och i juni 1573 forde3 Erik dit.
Här blef fångenskapen i ett fall af väsentligen annan art än förut: Eriks
gemål och barn skildes ifrån honom. Den fångne konungens förtviflan
här-öfver gaf sig luft på olika sätt, bland annat i bref till Karin Månsdotter,
livilka lemna rörande bevis på den sorg och oro, som vid tanken på hans
älskades öde söndersleto hans hjerta. Om Eriks fångenskap på Vesterås slott
känner man för öfrigt föga. Deremot vet man, att under denna tid var en ny
och ganska farlig sammansvärjning till hans förmån å bane. Dennas
hufvud-man var Charles de Mornay, och meningen var att med hjelp af skottar,
som Johan nyligen tagit i rikets tjenst, mörda konungen — enligt en upp-
Sr fr iges historia. III. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
