Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan III (1568—1592) - Försoningen med hertig Karl. — Förföljelsen mot rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olidlig, oförskämd djerfhet att neka konungen att bruka sitt enskilda fritt
efter sin egen vilja». De vore mycket angelägna att gifva konungen skulden
för folkets olyckliga tillstånd, men huru de sjelfva plågade och betungade
de bönder som de hade i förläning, huru de genom landsköp undandrogo
köpstäderna deras näring, huru de lånade af borgarne och, när dessa kräfde
betalning, bjödo dem hugg och slag, det talade de platt intet om. — De
hade i Vadstena rådt kouungen att söka erhålla Polens krona för sin son; de
hade sedan i Kalmar envist »trängt och drifvit» derpå, att han skulle
mottaga valet, oaktadt det skett mot hårda och olidliga vilkor, på hvilka
sändebuden ej haft någon rätt att ingå; de hade nu i Reval gjort allt hvad de
kunnat för att hindra Sigismunds återkomst till Sverige och för detta
ändamål gjort krigsfolket motvilligt och olydigt, så att det »nekat sig vilja
draga dit k. maj:t det hafva ville,
med mindre än h. k. maj:t ville göra
hvad som det behagade, och således
bjudit till att tvinga k. maj:t till
något mot lians vilja, hvilket intet bättre
var än att förråda h. k. majd. De
kommo, heter det, ock än så vidt
dermed, att de hafva låtit
öfver-tala krigsfolket, att det aktat med
flygande fanor komma för Revals
slottsport och der låta fanorna
stående efter sig, gängandes derifrån, och
uppsäga all yttermera tjenst, troskap
och manskap.» Som skäl mot
Sigismunds hemresa hade de ock anfört
en sådan oförskämd hufvudlögn, att,
om den sattes i verket, rikets
inbyggare kunde blifva kallsinniga, och att
det vore att frukta, att somliga kunde
»stäuga riket for deras kungliga majestät», dervid de haft hertig Karl i
tankarna och sålunda nu gifvit ett nytt bevis på sin sträfvan att hålla
misstroendet mellan bröderne vid makt. — Af allt detta vore tydligt, att de satt
sig före att skaffa Sigismund af riket for att efter Johans död »råda och
bjuda här i Sverige, såsom de sjelfva hade velat», och »göra arfsrätten om
intet och skilja sig vid konung Gustafs aiföda».
Att hertig Karl i hufvudsak delade sin broders uppfattning af
råds-herrarnes planer, framgår af en skrift, hvari äfven han bemötte det rådslag,
som så ytterligt retat Johans vrede. Han säger deri bland annat, att »några
af rådet varit orsak» till missförståndet piellan bröderne, och angående den
polska frågan yttrar han: »Om konungens i Polen hemresa till Sverige vill
hans furstliga nåde icke säga, om det på den tiden var råd eller oråd; men
det säger hans furstliga nåde vara oråd, att han någon tid skulle komma
187. Hogenskild Bjclkc
(1338—1003).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
