- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
377

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund (1592—1599) - Upsala möte 1593

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjelf hade sedan funnit skäl att varna sonen for jesuiternes inflytande, och
bland de åtgärder, som efter hans död ifrågasattes, var en af de första
ordnandet af de kyrkliga förhållandena till värn mot möjliga angrepp.

Omedelbart efter konung Johans död hade hertig Karl infunnit sig r
Stockholm och der med rådet tagit styrelsen om hand, hvarom så väl
Sigismund som folket i landsorterna underrättades. Som det var af vigt, att den
nya styrelsen erhöll så stor styrka som möjligt, blef det en af hertigens1
första omsorger att bringa en öfverenskommelse till stånd med de under
Johans sista tid afsatta och förföljda rådsherrarne, hvilket ock efter
trenne-veckors underhandlingar lyckades. Kort derpå intogo de åter sina platser i
rådet, hvarefter (8 januari 1593) en formlig förening ingicks mellan hertigen
och denna myndighet rörande formen för styrelsens handhafvande under
Sigismunds frånvaro. Dess innehåll var
i sådant, att regeringen skulle skötas af
1 hertigen och rådet gemensamt;
hertigen skulle vara »den förnämste i
regeringen», men egde ej företaga
något utan rådets vetskap och samtycke,
och lika litet rådet utan hans.
Regeringen skulle låta sig angeläget vara
att främja allt, som kunde vara
konungen och undersåtarne till gagn,
särskildt att vidmakthålla >den rätta
kristliga religion efter den
augsburg-ska konfession»—så vidt vi känna
första gången, som augsburgska
bekännelsen i en af styrelse utfärdad
handling nämues som rättesnöre för
svenska kyrkans lära.

Det dröjde ej länge, innan den
nya regeringen ådagalade sin benägen- 224. Konung Sigismund i kunglig skrud
het att inlösa det sist nämda löftet. ciow-iws).

Den första punkt, hertig Karl efter Johans död hemstält till rådet, rörde
sammankallandet af ett kyrkomöte för att bilägga stridigheterna rörande
religionen, och dagen efter sedan nu nämda förening var ingången, utfärdade
hertigen och rådet — såsom de uppgåfvo med anledning af en af det vid
konung Johans bisättning närvarande presterskapet framstäld anhållan —
kallelse till biskoparne och capitulares att jemte prostarne och några prester
af hvart härad den 25 februari 1593 infinna sig i Upsala för att öfverlägga
och besluta om lära och ceremonier i gemen, om god ordning och disciplin
och om val af erkebiskop och lydbiskopar. Utom de sålunda kallade genomdref
hertigen, att »så många af rådet, som kunde för handen vara, och eljest alla af
adel som dernäst boende voro» skulle komma tillstädes. Att andra blifvit
kallade, känner man icke, men i sjelfva beslutet omtalas äfven köpstadsmän —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 8 23:57:17 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free