Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund (1592—1599) - Sigismunds kröning 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ biskopsvalet samt den påflige legatens aflägsnande. Svaret — afgifvet, sedan
hertig Karl lemnat Stockholm — blef nu såsom förut nekande: konungen’
kunde ej inse, hvarfÖr just nu så många forsäkringar i samma ärenden
kräf-1 des; vid kröningen, som inom kort tid skulle hållas, vore han sinnad att »med
segel och bref samt muntlig ed försäkra riksens ständer med alla nödtorfter».
Häri låg tvistefrågan: Sigismund ville först sedan han var krönt, afgifva
den äskade försäkringen, hertigen med rådet åter yrkade på, att den skulle
lemnas före kröningen, och kunde dervid stödja sig på den punkt i 1590 års
arfslag, som stadgade att bekräftelse på lag och privilegier och löfte om att
hålla samvetsfriheten vid makt skulle vara ett vilkor för arfsrättens erkännande.
Vanlig klokhet borde hafva bjudit konungen att, om han också ej ville
232. Upaala slott.
Efter teckning från slutet af 1600-talet.
bifalla de framstälda fordringarna, åtminstone så vidt möjligt undvika allt,
som kunde egga till deras vidhållande. I stället gaf han sitt samtycke till
f åtgärder, som nödvändigt måste reta och utmana. Så väl på kungliga slottet i
Stockholm som på Drottningholm återstäldes hans moders katolska kapell,
och äfven Riddarholmskyrkan sökte han för sina trosförvandters räkning taga
i besittning, hvarvid sådana uppträden förefollo, som att de lutherska presterne
med hugg och slag utjagades ur kyrkan. Folkets förbittring öfver
katoli-kemes hänsynslösa uppträdande stegrades genom de evangeliska presternes —
8ärskildt den nyvalde kyrkoherdens i Storkyrkan, Erik Skeppares —
predikningar, och jäsningen hotade att utbryta i upplopp. Rådet tog sig häraf (den
21 november 1593) anledning att i skarpa ordalag bedja konungen straffa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>