Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund (1592—1599) - Sigismunds afsättning 1599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade å nyo brutit alla sina löften och ej ens bevärdigat ständerna med mr
på deras fråga, hvad de af honom hade att vänta. Som de deraf kunde finna,
att de ej vidare hade någon trygghet eller trohet af konungen att hoppas,
och som de väl iusågo, att ett sådant regemente som hittills varit skulle
bereda rikets undergång, så hade de endrägtligen beslutit att uppsäga honom
ed, huldskap och manskap. Då emellertid sonen (Vladislav) ej borde lida
for faderns skull, så förklarade ständerna, att de ville erkänna honom för
konung, så vida Sigismund inom ett år hitsände honom för att uppfostras i
rikets tro och seder och inom sex månader förklarade, huru vida han vore
sinnad att göra det. Afgåfves ej denna förklaring inom utsatt tid, så skulle
sonen så väl som fadern vara sin rätt till riket förlustig.
Dessa äro hufvudpunkterna i beslutet. Det innehåller för öfrigt en
bestämmelse, att finnarne ännu en gång skulle uppmanas att förena sig med
meniga rikets ständer; nekade de, skulle de med våld tvingas dertill.
Rättegången mot de fångna rådsherrarne uppsköts till nästa riksdag, då hertig
Karl skulle sörja för, att sändebud från tyska furstar voro närvarande för att
bevitna sakens lagliga gång. Afven de flyktade herrar, som ännu förehade
stämplingar utom riket, skulle
af ständerna dömas, och intill
dess detta kunde ske, skulle
deras gods beläggas med qvarstad.
Riksdagens beslut med
af-seende på Finland sattes
genast i verkställighet: här såsom
alltid framträdde Karls
beslut-samma handlingskraft i bjert
motsats till Sigismunds
försum-Uppfyld af misstroende, hade ko-
. i
246. Ort (fjerdedels riksdaler) 1599.
liga tröghet och illa beräknade åtgärder,
nungeu, just då det gälde att uppträda med enhet och kraft, delat högsta
styrelsemakten öfver Finland, i det han vid Arvid Stålarms sida satt Axel
Kurck såsom befälhafvare öfver krigsmakten, och samma känsla dref
honom att utförda befallningar, som, om de blifvit verkstälda, skulle infört
ett fullständigt skräckvälde i landet: all underhandling med hertig Karl
eller hans tjenare förbjöds, de, som förmärktes hålla med honom, skulle
med godo eller ondo drifvas i landsflykt, och sökte någon att göra
motstånd, skulle för honom livarken lif eller egendom skonas; om bönderne i
Österbotten eller annorstädes toge sig något oråd före, skulle de behandlas
på samma sätt som under klubbekriget. Dessa befallningar gåfvos i
november 1598. I maj följande år skärptes de ytterligare: om någon ej ville vara
ens till sinnes med Arvid Eriksson och andra trogna män, skulle hans gård
och egendom lemnas till plundring; den, som gjorde hertigen bistånd eller
lemnade honom några underrättelser, skulle kastas i fängelse och, om
förbrytelsen upprepades, mista lifvet; i hvarje stad, socken eller härad skulle
edsvurna män tillsättas för att bevaka alla misstänkte och ransaka deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
