Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl IX (1599—1611) - Kriget i Livland 1602—1605. — Riksdagen 1605. — Utskottsmötet 1606 - Karls kröning 1607. — Karl och svenska kyrkan. — Lagarbetena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svar afgafs den 24 april 1606 och innehåller hufvudsakligen förnyade
försäkringar om arfforeningens upprätthållande jernte löften att i striden mot papisterne
hafva lif, blod och all förmögenhet osparda. Som bönderne ej varit vid motet
närvarande, utsändes beslutet i landsorterna för att bekräftas.
Kort efter mötets slut fick Karl mottaga »goda tidender» från
Ryssland: Dmitri, som genom det förakt, han visade de ryska faderneärfda
bruken, ådragit sig allmän ovilja, hade den 17 maj blifvit störtad och dödad,
och i hans ställe hade furst Vasili Sjuiski blifvit utsedd till tsar. Genom
denna händelse aflägsnades den krigsfara, som hotat från ryska sidan, och
Karl hoppades äfveu, att »derigenom polackens mod icke litet skulle falla».
Mera förlamades dock under den närmast följande tiden fiendtligheterna från
Polen genom ett svårt uppror, som efter storkansleren Zamoiskis död der utbröt
och hindrade Sigismund att draga nytta af den lysande seger, hans fältherre
vunnit vid Kirkholm.
Karls kröning 1607. — Karl och svenska kyrkan. — Lagarbetena.
Krffningsriksdagen sammantrider i 1’psala, febr. 1607. — Karl och kalTinismen. — KiStaingea dei lä
mars. — Möte i Örebro, jan.—mars 1608. — be båda förslagen till ny allmin lag. — Riksdag i Steckholn,
juli-ang. 1C09. — Kristofers landslag tryckt 1608.
Vid mötet i Örebro hade Karl lofvat, att den af ständerna många
gånger begärda kröningen skulle försiggå i augusti 1606. Det dröjde dock till
december, innan kallelsen till kröningsriksdagen utfärdades, och dagen för
dess sammanträdande utsattes deri till den 2 februari 1607. Under förra
hälften af denna månad samlades ständerna dels i Stockholm, dels i Upsala,
och konungen sjelf anlände, åtföljd af ridderskapet och adeln, till sist nämda
stad först den 21 februari. Två dagar derefter uppmanade han ständerna att
inlemna de punkter, rörande hvilka de önskade att före kröningen blifva
försäkrade; och vissa af de fordringar som härvid framstäldes gåfvo anledning
till en strid, som i någon mån påminner om den, som fördes vid Sigismunds
kröning, ehuru den på intet sätt kan i vigt och betydelse jemföras med denna.
Den tid i hvilken Karl lefde var i kyrkligt afseende en tid af bitter
och hänsynslös strid, ej blott emellan katolicism och protestantism, utan ock
emellan olika riktningar inom protestantismen, särskildt emellan dess båda
hufvudformer, kalvinismen och lutheranismen. Det måste emellertid för hvarje
klarseende protestantisk statsman blifva klart, att skulle någon seger mot
den mäktige gemensamme arffienden kunna vinnas, så måste protestanterne
enigt sluta sig tillsammans eller åtminstone ej i oförsonlig fejd ömsesidigt
förkättra hvarandra. Detta insåg Karl; och som han dessutom i följd af
ungdomsintryck, slägtskapsförbindelser och sitt lynnes art lutade åt Calvins
uppfattning af kristendomens läror, sökte han närma den svenska kyrkan till
den reformerta. Af dessa anledningar hade han 1593 motsatt sig den punkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
