Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 / 475 (1878) Author: Oscar Alin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den inre utvecklingen under nydaningstiden - Andlig odling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fria, på något torg eller någon kyrkogård i staden, för att bereda tillfälle
åt ett större antal åskådare att öfvervara föreställningarna. Icke blott
ynglingarnes slägtingar, utan stadens borgare och, vid marknaderna,
främlingar sökte gerna dessa för dem så ovanliga nöjen. I Upsala i början på
1600-talet täflade de begge ryktbara professorerne J. Rudbeck och J.
Messenius att låta studenterne uppföra skådespel, som till trängsel voro besökta
af professorer, studenter och borgare; sjelfve erkebiskopen sågs bland
åskådarne. Borgarne, hvilka förmodligen icke förstodo många ord af de latinska
och grekiska dramerna, åtminstone icke af de Euripides’ sorgspel som Rudbeck
lät uppföra, och af hvilka klassiska pjeser de dock berättas hafva varit
synnerligen roade, utgjorde förmodligen en ännu tacksammare åhörarskara, jemte
det talrikt sammanströmmande marknadsfolket, vid första uppförandet af det
nämda historiska dramat »Disa» under Upsala marknad i februari 1611. Året
derefter kallades
Messenius med sina studenter
till hofvet för att med en
teatralisk föreställning
fira hertig Johans bröllop.
Första underrättelsen om
skådespels uppförande i
Sverige kommer ock ifrån
hofvet, men det hvarken
från Gustaf I:s, Erik
XIV:s eller Johan III:s
hof, utan först från
Sigismunds, der sannolikt
några italienska komedier
utfördes af konungens
utländska hoffolk.

274. Gripsholm i Södermanland, hufvudsakligen uppfördt af hertig Karl.

Om musiken i Sverige under vasatidhvarfvet känna vi föga, men äfven
här utgöra kyrkan och konungaborgen två hufvudpunkter. I det lutherska
templet stannade kyrkomusiken qvar hufvudsakligen som koral, och jemte denna
okonstlade musik voro i de större kretsarna bland folket endast de enkla, men
härliga folkmelodierna kända, hvilka fortlefde från äldre tider eller i ringare
antal föddes tillsammans med de folkvisor, som i detta tidhvarf diktades. I
skolorna omtalas dagliga öfningar i sång; om den spelade någon rol vid de
teatraliska öfningarna, känna vi icke. Gustaf I var musikalisk; bland
nöjena vid haus hof nämnas jemte jagt och ridderliga öfningar dans och
musik. »Hvar dag efter middagen — heter det — var en timme
förordnad, när alla herremän måtte komma på danssalen. Der kom då
öfverhofmästarinnan med fruntimbret, och konungens spelmän lekte då dansen för
dem. Musik hade konungen stor lust att höra, så väl med menskliga
stämmor som med goda och lustiga instrument; hade icke allenast godt judicium
derom att döma, utan var ock sjelf en artist både i att spela och sjunga. Ibland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>