Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
tillträde 1603 har Skottland varit förenadt med England; deras
parlament förenades till ett år 1707. Irland eröfrades af England redan
1172, men det Irländska parlamentet införlifvades först år 1800 med
det Stor-Britanniska.
Frankrike.
I Europa: 9,580 qvadr. mil. (1866) 36,469,845 inv.
Utom Europa: omkr. 10,500 qvadr. mil. omkr. 5,300,000 inv.
Före Franska revolutionens utbrott (1789) hafva egentligen endast
trenne dynastier regerat i Frankrike, Merovingerne (från medlet af
5:e seklet till 752), Carolingerne (752-987) och Capetingerne (sedan
987). Husen Valois (regerande 1328—1589) och Bourbon (1589—1792,
1814-1830) äfvensom huset Orléans (1830—1848) äro nemligen linier
af den sistnämnda dynastien och härstamma alla, likasom den äldre
linien Capet, från den förste Capetingiske Konungen Hugo († 996)
och från dennes farfarsfar Kobert den Starke, Grefve af Paris († 867).
Huset Bourbon härleder sig medelbart från Ludvig den Heliges
yngre son Grefve Robert af Clermont, hvars son Ludvig blef Hertig
af Bourbon († 1341). Dennes ättling i 8:e led, Konung Henrik af
Navarra, uppsteg, efter grenen Valois’ utgång, på Frankrikes troil,
under namn af Henrik IV, och från honom härstamma de trenne
ännu varande linierna af huset Bourbon, neml. den äldsta,
(representerad af Hertigen af Bordeaux), sedan år 1830 skiljd från Franska
tronen, — den mellersta, genom medelbar ätteledning från Konung
Ludvig XIV:s yngre sonson Filip, som efter Carl II:s död blef Konung
af Spanien, ocn aen yngsta eller Orleanska linien, genom ätteledning
från Ludvig XIILs yngre sonson, Hertig Filip af Orleans, och under
tidskiftet 1830—184» i besittning af Franska tronen (f. n.
representerad af Grefven af Paris). Den efter 17b9 års revolution år 1792
införda republikanska Styrelseform upphörde, då Napoleon Bonaparte
(Napoleon I), år 1804 upphöjdes till Frankrikes kejsare. Han
herrskade öfver detta land till 1814 och 100 dagar af 1815, eller till
återinsättandet af Bourbonska konunga-ätten. Efter revolutionen 1848
infördes åter den republikanska styrelseformen, som likväl för andra
gången utbyttes mot Kejsaredömet, då Ludvig Napoleen (Napoleon
III), den förre Kejsarens brorson, år 1852 utropades till
Fransmännens Kejsare. Sedan Frankrike år 1870 invecklats i ett för detta
land olycksdigert krig och Kejsare^ derunder sjelf blifvit krigsfånge,
förklarades han, vid en i Paris å nyo utbruten revolution d. 4 Sept.
s. å. för sig och sin ätt Frankrikes tron förlustig, hvilket af den
sedermera sammankallade National-församlingen d. 2 Mars 1871
bekräftades. Genom det derefter i Frankfurt a. M. d. 10 Maj 1871 med
Tyskland afslutade fredsfördrag nödgades Frankrike, jemte aadra
hårda fredsvilkor, underkasta sig afträdandet af största delen af
Elsas och Lothringen, utgörande ett område af omkring 270 qv. mil
med 1,622,000 invånare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
