Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
sidan utgångne) Hessen-Rothenburg. Den numera äfven på manssidan
utgångna landtgrefliga Hessen-Homburgska slägten åter bildade en
yngre gren af den Darmstadtska linien, såsom härstammande från
Georg den Frommes yngre son Fredrik († 1638).
I följd af den för Preussen gynsamma utgången af kriget i
Tyskland 1866 blef Kurfurstendömet Hessen s. å. med Preussen
inför-lifvadt; äfvensom Landtgrefskapet Hessen-Homburg, vid gränsreglering
med Storhertigdömet Hessen, jemlikt fredsfördraget d. 3 Sept. 1866,
med flera landsdelar till nämnda monarki afträddes.
Italien.
5,341 qvadr. mil. (1862) 25,003,635 inv.
Då Vest-Romerska Riket med Romulus Augustulus år 476 gick
öfver ända, blef först Herulerhöfdingen Odoaker (till 493), derpå
öst-göta-konungen Theodorik Italiens beherskare. .Det Östgötiska väldet
i Italien störtades fmellertid redan 554 af den Öst-Romerske
fältherren Narses, hvarpå Italien underlades den Öst-Romerske (Grekiske)
Kejsaren. Norra och vestra delen af halfön besattes sedermera af
Longobarderne 568, hvaremot Grekerne ännu i flera århundraden
innehade södra och östra Italien. Det Longobardiska Riket (hvaraf
namnet, "Lombardiet") införlifvades af Carl den Store med hans stora
Frankiska Rike, och vid delningen af sistnämnde Rike i Yerdun år
843 tillföll Italien Kejsar Lothar, den äldste af Ludvig den Frommes
söner. Då dennes ätt snart utdog, upphäfde sig flere inhemska
furstar, på qvinnosidan afkomlingar af Carl den Store, till Italiens
Konungar, tills Tyske Konungen Otto den Store lät kröna sig till
Konung af Italien och till Kejsare; sistnämnde värdighet, i Vestern
åter-upplifvad af Carl den Store, bibehölls alltsedan fortfarande af det
Tyska Rikets öfverhufvud. Om herraväldet Öfver Itajien fördes
framgent blodiga krig; de Tyske Kejsarne kunde dervid ej göra sin magt
gällande, åtskilliga större och mindre stater uppstodo, och Italien
blef alltmer en lekboll för främmande magter, i synnerhet Frankrike,
Österrike och Spanien. Bland de mera betydande stater, som vid
denna tid funnos i Italien, märkas, utom Kyrkostaten (jfr Rom),
Hertigdömena Savoyen (se nedan), Mailand (under familjerna della Torre.
Yisconti och Sforza till 1535, derpå under Spanien till 1713 och
Österrike till 1797), Mantua (under familjen Gonzaga till 1708, sedan
un-tier Österrike till 1797), Ferrara (under huset Este till 1597, sedan
under Påfven i Rom), Modena (under huset Este till 1797), och Parma
{under familjen Farnese till 1731, Bourbon till 1735, Österrike till
1748 och Bourbon ånyo till 1802), Hertigdömet Florens, senare
Toscana (under familjen Medici till 1637, sedan under huset
Österrike-Lothringen till 1801), republikerne Venedig och Genua, samt
Konungariket Neapel och Sicilien (under Normandiska huset till 1194, under
Hohenstauferne till 1266, huset Anjou (en yngre gren af Franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
