- Project Runeberg -  Administratif och statistisk handbok såsom bihang till Sveriges statskalender /
7

(1864) [MARC] Author: Fredrik Edvard Fåhræus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

England eller Stora Britannien.

I Europa: 5,896 avadr. mil. 29,466,053 inv. (1861).

Utom Europa: 159,018 qvadr. mil. 144,370,503 inv.

De dynastier, som före den nuvarande — Hannoverska — regerat
i England, hafva varit: den Anglosachsiska, den Danska
Sköldungaätten, den Normandiska, huset Plantagenet-Anjou med grenarne
Lancaster och York, huset Tudor, Skottska dynastien Stuart och huset
Oranien (Wilhelm III). Hannoverska dynastiefi, en gren af det gamla
huset Welf i Braunschweig (se detta land), uppsteg p& Englands thron
1714 med Konung Georg I, tillika Kurfurste i Hannover. Från detta
sistnämnde Rike skiljdes England vid Wilhelm IY:s död 1837, di en
yngre broder till denne Konung. Ernst August, efterträdde honom i
Hannover, medan brorsdottern Victoria (dotter till den aflidne Hertig
Edward af Kent) upphöides p& Stor-Britanniens thron. Sedan
Stnart-ska husets tillträde 1603 har Skottland varit förenadt med England;
deras parlament förenades till ett är 1707. Irland eröfrades af
England redan 1172, men det Irländska parlamentet införlifvades först ar
1800 med det Stor-Britanniska.

Frankrike.

I Europa: 10,035 qvadr. mil. 37,472,732 inv. (1861).

Utom Europa: 10,939 qvadr. mü. 5,861,716 inv.

Före Franska revolutionens utbrott (1789) hafva egentligen endast
trenne dynastier regerat i Frankrike, Merovingerne (från medlet af 5:e
seklet till 752), Carolingerne (752—987) och Capetingerne (sedan 987).
Husen Valois (regerande 1328—1589) och Bourbon (1589—1792, 1814
—1830) äfvensom huset Orléans (1830—1848) äro nemligen linier af
den sistnämnde dynastien och härstamma alla, likasom den äldre
linien Capet, frän den förste Capetingiske Konungen Hugo († 996) och
från dennes farfarsfar Robert den Starke, Grefve af Paris († 867).
Såsom en egen märkvärdighet har man anmärkt, att såväl den äldre
Ca-petingiska linien, som lmierne Valois och Bourbon (äldre grenen) hvar
tör sig slutat sitt herravälde med 3:ne bröder under våldsamma inre
skakningar i Frankrike. Beträffande huset Bourbon och dess
sidogrenar se närmare vid Spanien.

För närvarande herrskar i Frankrike en Kejsare af familjen
Bonaparte. Den förtta Franska republiken (1792—1804) upphörde, n*r
Napoleon I, af berörde familj, erhöll Kejsare värdigheten 1804. Detta
första Kejsardöme räckte från 1804—1814 samt under "hundra dagar"
af år 1815, hvarefter huset Bourbon återkom till väldet. Den andra
Franska republiken (1848—1852) tog slut, då Napoleon I:s brorson,
Ludvig Napoleon Bonaparte, under namn af Napoleon IH utropades
till Fransmännens Kejsare d. 2 December 1862.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aoshbok64/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free