Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
des i Danmark, torde ingen ordentlig Hofstat i Sverige hafva varit
inrättad, men under Konung Christofers tid förordnades en
Rik»-Hof-mättare (en titel lånad från Danmark, der Riks-Hofmästaren var den
förnämste bland de fvra Riks-embetena: Hofmästare, Kansler, Marsk
och Amiral), hvilken skulle hafva högsta öfverinseendet rid Konungens
Svenska Hofstat. Värdigheten bibehölls af Carl VIII, som förlänade
den åt sin måg Erik Gyllenstjerna, äfvensom af födande Regenter:
Enligt det af Kon. Johan III år 1571 utfärdade Reglemente för
Hofs täten m. m. lemnades Konungens Hofstat under 2:ne Herrars vård:
Siks-Hofmästaren och Hoj-Marsken. Den förre skulle hafva inseendet
öfver hushållningen i Konungens kök, rättegången och exekutionen
inom Hofstaten; till den senare hörde Ceremonierna, Konungens
källare och stallet — Kon. Carl -IX förlänade Högste Styresmannen öfver
Hofvet titel af ffiks-Marskalk; den förste, som innehade denna
värdighet, var Göran Stjernsköld. Riks-Marskalken, som enligt 1634 års
Regerings-form alltid tillika ..var Riksråd, måste efter 1680 åra
statshvälfning antaga namn af "’Öfverste-Marskalk," hvarmed fortfors till
år 1772, då Kon. Gustaf III återupplifvade den sedermera alltjemnt
fortfarande Riks-Marskalks-värdigheten.
I öfverensstämmelse med den vidsträckta befattning, som i förra
tider tillhört Riks-Marskalken, tillkommer det honom (jfr K. Brefvet
d. 12 Febr. 1801) att hafva högsta befälet och öfverinseendet öfver de
till Hofvet hörande departementer och stater, i afseende så väl på
ju-Stitien*) och exekutionen, cura ecclesiæ, ekonomi, polis,
penningefor-valtning och redogörelse, som i hvad till Hofvets etikett och
ceremoniet hörer, hvarföre ock vederbörande Chefer och Hufvudmän för
hvarje korps och departement äga att göra Riks-Marskalken besked
för deras förvaltning, samt att i de ämnen, der förfrågningar behöfvas,
vända sig till honom.–- — Riks-Marskalken, som deijemte för
Konungen föredrager ärenden rörande Hofvet och i sådan egenskap är
Chef för Hof-Expeditionen, äger antaga eller föreslå embets- och
tjenstemän vid Hofvet, och har Riks-Marskalks-Embetet jemväl — enligt
K. Brefvet d. 12 Febr. 1847 — inseendet öfver Riddarholmskyrkans
inre med hvad dertill hörer.
De Herrar, som innehaft högsta Chefsplatsen vid Kongl. Hofvet,
hafva sedan äldre tider varit följande 38:
Bengt Jönsson Oxenstjerna, Riks-Hofmästare 1441—1455.
Erik Eriksson Gyllenstjerna, d:o 1456, död 1477.
Erik Axelsson Tott, d:o 1458, död 1480.
Sten Sture (den Äldre), d:o 1497-1501, död 1503.
Ture Jönsson Roos (af Tre Rosor), d:o 1526—1529, död 1532.
Grefve Per Brahe, d:o 1561-1569, död 1590.
Frih. Gabriel Oxenstjerna, d:o 1569-1572, död 1585.
Frih. Hogenskild Bjelke, d:o 1572, död 1605.
Gustaf Banér, Hof-Marsk (eller Öfver-Hof-Marskalk) 1571, död 1600.
’) Kongl. Borg-Rätterne (den Nedre och Öfre) upptogo förr all» de mil,
»om angingo Konungens Hof-, Stall- och Jägeri-betjente, men upplöste»
genom K. Kung. d. 19 Dec. 1844.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
