Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1388
300 i tjenstgöring^- och 2,000 i missräkningspenningar; Bokhållare,
Revisorer, Notarier, Registratorer och Aktuarie: lön 2,000—3,000,
tjenst-göringspenningar 300 Rdr; Kontorsskrifvare, Kassaskrifvare och
Kanslister: lön 1,000—1,500, tjenstgöringspenningar 150 Rdr. —
Diskont-Kontorets ledamöter, utom Kommissarierne, åtnjuta i arfvode 750 Rdr
hvardera; Garde des Médailles 300 Rdr och Registratorn i
Diskont-Kontoret 450 Rdr. Dessutom finnas till extrakt-arbeten och E. O.
tjenstemän anslagne 4,000 Rdr och för bestridande af kanslistgöromllen
vid Fullmäktiges Expedition 1,000 Rdr.
Vid Lane-Kontoren i Göteborg och Malmö erhålla Direktörerna
(utom Banko-Ombudet) hvardera 1,000 Rdr, Banko-Ombudet i Göteborg
4,800 och i Malmö 4,000 Rdr, Ombudsmannen i Göteborg 1,900 och i
Malmö 1,200, Kanslisten (i Göteborg) 800, Kamereraren i Göteborg
2,600 och i Malmö 2,300, Kassören i Göteborg 2,400. Förste BokhåC
larne 1,900, Andre Bokhållaren i Göteborg 1,750 och i Malmö 1,600,
Tredje Bokhållaren i Göteborg 1,600, Registratorn i Göteborg 2,200
och i Malmö 1,900, Kontorsskrifvaren i Göteborg 800 Rdr.
Förvaltningskostnaderna för Wisby Låne-Kontor få icke öfverstiga
6,000 Rdr, hvaraf till hvardera af Riks-Ståndens 4 Direktörer anslås i
ett för allt 375 Rdr.
Lokalen för Rikets Ständers Bank är i Stora och Lilla
Bankohn-set, N:is 55 och 53 Jerntorget.
(Tabeller rörande Riks-Bankens ställning, Filial- och Enskilda Banker
samt Svenska och Främmande länders mynt se Tabb. Bil. N:is 8—10.)
Rikets Ständers Riksg&lds-Kontor.
Då Rikets finanser under senare åren af Carl XHs regering råkat
i mycken oreda, inrättades af 1719 års Ständer ett eget Embetsverk,
under benämning Rikets Stånders Kontor, afskiljdt från den öfriga
drätselförvaltningen och afsedt att ombesöija likvideringen af Svenska
Statens skuld samt inlösningen eller indragningen af de s. k.
mynttecknen. Detta Kontor förvaltades af Fullmägtige, valde af Rikets
Ständer (utom Bonde-Ståndet), samt ökades till omfång under de följande
Riksdagarne; tills Ständerne vid 1765—1766 årens Riksdag beslöto att
sammanslå det med Stats-Kontoret, hvilket då öfvertog de
uppbörds-och redovisnings- samt liqvidationsbestyr, som dittills ålegat Rikets
Ständers Kontor. Som imellertid en sammanföring af Kronans
vanliga utgifter med dem, som angingo liqviderna å Riksgälden, af flera
skäl ej ansågs med ärendenas behöriga gång och erforderlig ordning
förenlig, lät Kongl. Maj:t år 1777 skilja Stats-Kontoret från all
befattning med Rikets skuld och förordnade en Direktion (af Ordförande
och 3 ledamöter), som med en särskild fond skulle hafva bestyret med
afbetalningarne å Rikets gäld. Denna Direktion fortfor till år 1789,
då Rikets Ständer, sedan de garanterat och åtagit sig ansvar för
Rikets uppgifna skuld samt kostnaderna för pågående krig, "till lättande
Tr. April. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
