Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
början af århundradet hade omkring 50,000 personer sin utkomst
knuten till bergshandteringen. Produktionen gällde så godt som ute»
slutande järn; koppartillverkningen var ganska ringa; den uppgick
årligen till omkring 8,000 skeppund (cirka 1,000 ton) mot omkring
550,000 skeppund tackjärn och 400,000 skeppund stångjärn. I en utför»
sel, som år 1800 uppskattades till ett sammanlagdt värde af 5,780,000
rdr specie, ingingo artiklar från bergshandteringen till ett värde af
omkring 3,710,000 rdr, d. v. s. för mera än 64 %, däraf järn och
stål för 3,400,000 rdr eller omkring 59
Äfven de närmaste årtiondena var utvecklingen analog; utförseln
af järnartiklar utgör 50 % af hela utförseln eller mera. Man bör här
lägga märke till den stora omhvälfning i arten af vårt näringslif, som
försiggick under 1800»talet, i det att utförseln af järnartiklar, vår
malmexport inbegripen, i början af 1900»talet nedgått till något öfver
15 % af hela utförseln.
Det var tillgången på fosforfattiga malmer, träkol och vattenkraft,
som under 1700»talet och början af 1800«talet skaffade vårt land dess
undantagsställning, i det att vårt smidesjärn i kvalitet öfverträffade
andra länders. Men så började man i England gå öfver till att använda
koks äfven vid stålberedning, och i den mån som denna metod ut»
arbetades och vann tillämpning, förlorade Sveriges järnindustri i
betydelse. I förhållande till världsproduktionen uppgick värdet af
Sveriges järntillverkning i början af 1800»talet till omkring 10 %
men hade mellan 1856—1860, då den svenska medeltalsproduktionen
per år uppgick till cirka 177,000 ton, sjunkit till 2,52 %. Vill man
ha ett intryck af den betydelse, som bruksindustrien ännu under de
första årtiondena af 1800»talet hade för Sveriges ekonomi och detta
äfven för jordbruket, i det att bland annat allmogen i bruksdistrik»
ten hade stora biförtjänster i körslor och dylikt, kan man t. ex.
läsa därom i Erik Gustaf Geijers Minnen.
Järntillverkningen steg kvantitativt efter århundradets midt långsamt
men hade under åren 1881—85, alltså den sista 5»årsperioden af
Wallenbergs lif, icke kommit högre än till 429,377 ton, eller 2,08 %
af världstillverkningen. Förädlingstekniken gick emellertid framåt
och det var i slutet af 1850»talet som G. F. Göransson vid Edskens
masugn lyckades praktiskt genomföra Bessemerprocessens använd»
ning vid stålberedning.
Trävaruhandeln och handeln med skogsprodukter var ännu vid
århundradets början af mycket underordnad betydelse för vår natio»
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
