Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller utgingo från svenska hamnar, representerade då med hänsyn
till lastningsförmågan öfver 50 %, tre år t. o. m. i medeltal 77 %
af samtliga nationers in» och utklarerade tonnage. 1870 hade man
kommit ner till 31,75 1880 till 33,66 %. Efter 1895 började en
stegring, så att 1900 nåddes 41,57 % och 1909 50,37 %.
Så länge segelfartygen voro de förnämsta bärarna af varor öfver
hafvet, redde vi oss ännu rätt bra; men ångfartygen trängde hos oss
först långsamt in. År 1818 insattes den första ångbåten, Amfitrite, i
trafik på Mälaren, men först tio år senare fingo vi en postångare
insatt i reguljär trafik mellan Ystad och Stralsund. Antalet segel»
fartyg började i den svenska handelsmarinen nedgå först på 1880»
talet. Under 1870 inträffade liksom på öfriga ekonomiska områden
en viss lyftning och det nybyggdes ett icke ringa antal ångfartyg.
Men under 1880»talet byggdes så mycket mindre; den svenska skepps»
varfsindustrien gick bakåt och dess ställning blef allt svagare.
Under tiden började utomlands direkta subventionerade ångbåts»
linjer komma till stånd och stora fartyg byggdes, under det vi i Sverige
hvilade på hanen och ingenting gjorde för att motsvara de stegrade kraf»
ven. Beräknad i förmedlade tontal enligt A. N. Kiaers skeppsfartssta»
tistik utgjorde 1850 den svenska handelsflottan omkring 2,66 % af
världshandelsflottan, men 1865 icke mer än 1,92 %; under 1870»talet
steg proportionen tillfälligtvis till 3,22 %, men gick därefter oafbru»
tet ned och nådde 1894 botten med 1,75 %. Efter 1895 inträdde
liksom på alla ekonomiska områden en omsvängning, och sedan har
äfven hos oss ett antal subventionerade linjer inrättats, uppsvinget
har gått raskt och proportionen förbättrades åter. Redan 1900 hade
vi nått 2,35 %.
Jag har ansett det vara berättigadt att något uppehålla mig vid
handelsmarinens utveckling, då skeppsfarten och rederirörelsen var
ett af de få ekonomiska områden, bortsedt från bankväsendet, för
hvilka A. O. Wallenberg, såsom vi längre fram skola se, personli»
gen direkt intresserade sig. Men om han likväl icke uträttade något
synnerligen märkligt för den svenska handelsflottans utveckling, så
får man väl kanske däri se ett bevis för, att tidsomstàndigheterna
icke voro gynnsamma, liksom icke heller den tidens frihandelsvän»
liga riktning bildade någon lämplig jordmån för skapandet af en
nationell industri, när det gällde att täfla med mäktiga konkurrenter,
främst England, som satt inne med traditioner och kapital.
1800»talets stora ekonomiska skapelse är det inhemska kommu»
4*
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
