Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den värsta svårigheten var i början af 1800»talet den bristande
tillgången på rörelsemedel och den allmänna osäkerhet, som rådde
på grund af den efter de Napoleonska krigen öfverallt deprimerade
valutan. Värdet af de utelöpande sedlarna var tvifvelaktigt och
det stabiliserades först efter svåra reduktioner i sedlarnas åtryckta
värde, i Sverige liksom i de flesta andra länder.
För att underlätta växeldiskonteringen för affärslifvet sökte man
flera utvägar.’ Så bildade man t. ex. i Sverige ett slags diskont»
kontor, af hvilka ett i Göteborg, ett i Malmö samt 1810 en sär»
skild riksdiskont till förmån för och understöd af Göta kanal.
Men affärerna vansköttes, Malmö diskont stoppade. De andra
följde exemplet och Rikets Ständers bank, som lämnat »diskonterna»
betydande förlag, förlorade vid afvecklingen 1,343,000 riksdaler
banko, alltså en för den tiden ganska afsevärd förlust.
Ställningen i Sverige blef emellertid allt svårare och det gällde
för statsmakterna att på något sätt söka råda bot. Vid 1823 års
riksdag, då man i allmänhet var ganska initiativrik och framförallt
lifvad för nya ekonomiska experiment, hade sammansatta stats»,
banko» och lagutskotten åtskilliga öfverläggningar rörande till dem
lämnade memorial om möjligheterna att finna botemedel för den
öfverklagade förlägenheten i den allmänna rörelsen. Tillstånd, ytt»
rades det, borde lämnas åt enskilda bolag att förena sig till bedrif»
vande af en sammansatt upp» och utlåningsrörelse, och utskotten
hemställde, att ständerna måtte hos K. M:t göra framställning om:
att bolag, hvilka hade till föremål att till enskilde personer utlåna penningar,
måtte, då sådant af Kongl. Maj:t tillätes, ega att vid penningförsträckningars med«
delande afdraga den högsta lagliga ränta, dock icke för längre tid än högst ett
år, och att efter förfallotiden uppbära samma öfverränta, som för bankodiskonten
blefve stadgad;
att sådana inrättningar måtte till sina fordringars utsökande och indrifvande
njuta enahanda handräckning som bankodiskonten;
att de personer, som önskade för ofvannämnda ändamål upprätta bolag, skul’e
ega att hos Kongl. Maj:t mala sig och förete sina bolagsregler och utlåningsregle*
menten; hvarefter Kongl. Maj t, derest dessa funnes af den beskaffenhet och bola=
gets fond af den betydenhet, att det åsyftade ändamålet — lättade lånetillgångar
af enskilda medel till förlag för handel, näringar och jordbruk — derigenom
vunnes, täcktes förunna bolaget rättighet att begagna ofvannämnda förmåner dock
under en oktrojtid af högst tio år, efter hvilken tids förlopp bolaget hade att
om nytt tillstånd sig anmäla, samt
att för öfrigt allt som för handelsbolag i allmänhet vore eller blefve stadgadt,
rörande vederbörlig anmälan, införande i rättens inteckningsprotokoll och kungörelse
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
