Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
året 1916 vid försäljning till Svenska Kullager A.«B. på grund af då
rådande konjunkturer och däraf uppkomna lysande vinster betingat
ett högt pris, så är detta något, som aldrig kunnat förutses och icke
har något det ringaste att skaffa med bedömandet af bolagets värde
under de tidigare skeden, vi ofvan skildrat.
Men Stockholms Enskilda Bank hade också andra svårigheter att
bekämpa under krisåren 1878—79. Vid flera tillfällen var läget
t. o. m. kritiskt. Åtskilliga samverkande orsaker kommo härvidlag
i betraktande och bland dem voro flera af rent personlig art, i det
att A. O. Wallenbergs ovänner passade på att, utan hänsyn till de
olyckor af vidtomfattande allmän betydelse som måst blifva följden,
om en katastrof inträffat för Stockholms Enskilda Bank, göra allt
för att väcka allmänhetens misstroende mot banken. Att andra
banker undandrogo sig att kollegialt stödja den, ha vi redan ofvan
antydt, men därtill kommo andra mera direkta åtgärder till dess skada,
hvarvid dock är att märka, att äfven A. O. Wallenberg genom ett mindre
försiktigt uppträdande snarare bidrog till att öka hetsen än tvärtom.
Den första anledningen till agitation mot banken inträffade på
sommaren 1878, då den vägrade inlösa några förfalskade tiokrone»
sedlar efterapande Stockholms Enskilda Banks. Häraf följde, att
Riksbanken genast förbjöd sina kassörer att i likvid mottaga sagda
banks tiokronesedlar. Exemplet följdes af en mängd offentliga myn»
digheter och inrättningar, hvilket allt förmådde bankens styrelse dels
att utfästa en belöning af 500 kr. åt den, som kunde upptäcka för»
falskaren, dels att bestyra om tryckandet af nya sedlar. Längst gick
ordföranden i »Frånskilda bankens» styrelse, A. O. Wallenbergs
forne vän och f. d. medlem af Stockholms Enskilda Banks styrelse,
generaltulldirektör Bennich, hvilken förbjöd tullverket att mottaga
alla Stockholms Enskilda Banks sedlar.
Då oron redan förut var stor, kunde sådant icke annat än öka
svårigheterna för banken, och i början af december växte misstroen»
det till en storm, som det icke blef så lätt att stilla. Så tillkommo
ett par nya moment, som ytterligare bidrogo till att stegra förvir»
ringen. Bankinspektören dr C. G. Carlquist upptog i Stockholms Dag»
blad ryktet om att Stockholms Enskilda Bank skulle befinna sig i
någon förlägenhet till skärskådande och vederläggning, utan tvifvel
i bästa afsikt — man har till och med påstått, att A. O. Wallenberg
skulle på förhand ha känt till artikeln —, men gjorde det i alla
händelser på ett sätt, som icke kunde annat än skärpa misstroendet.
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
