Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägar, han var eller blef, som det hetat i nyare tiders riksdagsspråk,
en »vilde», han stod för sig själf och kan ej sägas ha tillhört något
parti.
I sin själfbiografi har han angifvit anledningen härtill i följande
anteckning, som äfven ur andra synpunkter är af intresse: »Min
ställning inom den nya representationen blef angenäm, emedan det
stora flertalet af Första kammarens ledamöter hyste samma åsikter
som jag i de ekonomiska frågorna. Vid de första riksdagarna utöf»
våde jag något inflytande på utskottstillsättningen, men äran af att
utskotten då tillsattes utan alla personliga konsiderationer tillkommer
icke mig, utan friherre Nils August Silfverschiöld. Hans flärd»
fria karaktär och frånvaron af alla anspråk för egen räkning utöfvade
ett välberättigadt inflytande på dem, som kommo i beröring med
honom. Det var honom likgiltigt, hvem som uträttade en sak,
blott den blef uträttad. Med Silfverschiölds bortgång år 1869 gjorde
Första kammaren, enligt min uppfattning, den största förlust, som
drabbade denna församling. Under 1870 års riksdag bibehöll jag
den plats, man redan 1867 behagat tilldela mig i statsutskottet,
men då mina åsikter icke i statslånefrågorna lyckades vinna något
afseende, och då Silfverschiölds åsikter angående grunderna för
utskottstillsättningen allt mer och mer öfvergifvits, utbad jag mig
af baron Stjernblad att icke vidare komma i åtanke vid val till
ledamöter af statsutskottet. Detta beviljades, och jag kände mig
tacksam för den ridderlighet, som visade sig i aftalets uppfyllande,
ty jag erhöll icke en enda röst. Från och med samma riksdag har
jag icke deltagit i några partikombinationer, utan helt enkelt gjort
mitt val mellan de tvenne valsedlar, som jag vanligen, vid alla val»
tillfällen, funnit på min pulpet.»
Från nämnda tidpunkt intog sålunda A. O. Wallenberg, som dock
allt fortfarande och ända till sin bortgång var en af kammarens mest
uppmärksammade medlemmar, en särdeles egendomlig, isolerad ställ»
ning inom riksdagen. »Synnerligen högt ansedd i ekonomiska frå»
gor, däri han med allt skäl gällde som auktoritet, vägde hans ord»,
skref E. Svensén efter hans död i »Ur dagens krönika», »ej tyngre, än
om det kommit från hvilken fantastisk ideolog som helst. Ännu oftare
hände det dock att ett förslag förkastades, blott därför att det kom från
honom, äfven om det i och för sig var aldrig så godt; och mer än en
gång skulle han haft giltig anledning att mot sina riksdagskamrater
rikta den maning, som Mirabeau en gång tillropade den första franska
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
