Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lyckligare var jag i den slutliga underhandlingen med sjelfva regeringen. Sedan
jag, under samtal med financcministcm hr de Goulard och utrikesministern, grefve
de Rémusat, lyckats öfvertyga dessa män, förde denne sednare mig till presidenten
Thiérs, som med stor välvilja upptog framställningen och förklarade sig vilja
inom kort Lita underrätta mig om hvad som kunde göras för att gå min önskan till
mötes. Några dagar sednare eller den 6 December 1872 beslutade Franska rcge»
ringen »att Carolincn vid liqvidcr uti alla Franska publika kassor skulle emottagas
lika med landets guldmynt».
Genom detta beslut var Carolinens gàngbarhct icke allenast betryggad i Frank>
rike, utan jemväl uti de öfriga länder, som tillhöra den latinska myntkonventionen.
Fördelen af en sidan gångbarhet består deruti, att detta myntstycke vinner allt
mer erkännande såsom internationclt och att det har ett högre prägelvärde i för»
hällande till sin halt och vigt än sädana myntstycken, som gà i degeln, si snart
de öfverskridit sitt lands gränsor. Inom de s. k. regeringskretsarne i Sverige ville man
icke inse denna fördel. Synvidden hade blifvit inskränkt till Danmarks sydliga
gräns och man inställde är 1873 tillsvidare utmyntningen af ett internationclt
guldmynt, efter att allt sedan Gustaf II Adolphs tid hafva egt ett sidant. Men
den tid kommer nog då man, till vexlares och agiotörers stora ledsnad åter
kommer att upptaga myntning af Caroliner.
Vid 1873 års riksdag afläts en Kongl, proposition om införandet af ett nytt
myntsystem grundadt på guld och på det tillfälliga värdet af den Danska qvarts
specien såsom myntenhet. Det var Danmarks inflytande här och Danmarks moU
vilja mot Tyskland, som gifvit frågan denna inskränktare omfattning. Öfvers
tygeisen om nödvändigheten att öfvergå till guldmyntfot, en fråga, som jag varit
den förste att väcka i de tre rikena, hade nu nått en sådan utbredning och styrka,
att man antog ett i öfrigt olämpligt myntsystem, blott emedan detsamma var
grundadt på guld. Onekligen är en betydande fördel vunnen, men lika säkert
är, att man med nära nog samma lätthet på en gång skulle kunnat öfvergå till
det myntsystem, som har en större framtid och som i allmänhet benämnes gulds
francsystemet. Medgifvas måste att Frankrikes obeslutsamhet att öfvergifva den
dubbla myntfoten varit en anledning till tvekan, äfven hos vännerna af guld>
francsystemet.
Vi stå nu ungefär på samma punkt uti de begge frågorna om mynt och om mått
och vigt. Vi hafva i myntet infört guld såsom myntmetall och i mått och vigt
decimalindelningen, men uti alla dessa hufvudbegrepp för mått, vigt och mynt
saknas lättfattliga anslutningspunkter till andra länders systemer för mått, vigt
och mynt. Arbetet på dessa reformer bör således fortsättas och jag betviflar icke
att fullt tillfredsställande resultater en dag skola ernås, och att man derefter skall
komma i åtnjutande af alla de stora fördelar, som internationela måtts, vigts och
myntenheter tillskynda alla de nationer, som deraf veta begagna sig.
Bankväsendet. Under mitt vistande i Förenta Staterna, då en förfärlig bankkris
der år 1837 utbröt, kom jag först att tänka på bankväsendets betydelse för ett
lands ekonomiska ställning. Hvad som den tiden der kallades banker voro far»
koster af bräckligaste art och icke uti något afseende dugliga att emotstå stormarne
på det lätt upprörda haf, som kallas penningmarknaden. Hvarken då eller seder»
mera har något angående bankväsendet varit att inhemta från Förenta Staterna,
utom hvad man icke borde göra.
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
