Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skottstilisättningen, allt mer och mer öfvergifvit, utbad jag mig af baron Stjem.
blad att icke vidare komma i åtanke vid val till ledamöter af statsutskottet. Detta
beviljades, och jag kände mig tacksam för den ridderlighet, som visade sig i aftalets
uppfyllande, ty jag erhöil icke en enda röst. Från och med samma riksdag har
jag icke deltagit i några partikombinationer, utan helt enkelt gjort mitt val mellan
de tvenne valsedlar, som jag vanligen, vid alla valtillfällen, funnit på min pulpet.
Som enligt min åsigt man aldrig kan nog skarpt bestämma det värdebegrepp,
som utgör ett lands myntenhet och som myntrepresentativet icke kan blifva ett
fullständigt uttryck af myntet, så bör man åtminstone söka närma sig det rätta
så nära som möjligt. Det hade inträffat att Riksbanken invexlat sina banksedlar
med åttondedels-specier i stora qvantiteter. Då lagen om utmyntning medgifver
en betydligt större tolerans både i vigt och halt för det lägre silfvermyntet, så
var det påtagligt att den banksedelinnehafvare, som påtrugades detta skiljemynt,
icke erhöll för sina banksedlar lika mycket valuta som den banksedelinnehafvare,
hvilken erhöll hela specier för sina banksedlar. Jag väckte derföre vid 1862 års
riksdag motion: att Riksbanken skulle kännas skyldig med hela specier invexla
sina banksedlar, och detta desto heldre som Riksbanken genom sådant förfarings*
sätt besparade en del af sina myntningskostnader. Motionen afslogs.
Vid 1867 års riksdag hade på Andra Kammarens begäran ett särskildt utskott
blifvit tillsatt, för att undersöka, hvad som kunde tarfvas i lagstiftningsväg, för
att förbättra ställningen i ekonomiskt afseende. Bland åskilligt, som af detta ut*
skott påpekades, var äfven den oegentlighet, att de af Riksbanken utgifna mynt»
representativ skulle enligt grundlagen anses såsom mynt.
Glad åt denna företeelse väckte jag vid 1868 års riksdag förslag om sådan
ändring af § 72 Regeringsformen, att riksbankssedlarnes tvångskurs skulle upp.
höra. Man ville, uti de bemödanden, jag nedlade på att utplåna denna oegents
lighet ur våra grundlagar, spåra ett »privatbanksintresse», och på denna grund
mötte den vigtiga frågan starkt motstånd i Andra Kammaren. Jag hade likväl
den stora glädjen, att Första Kammaren, med ett vid tre riksdagar städse växande
antal röster, gillade min åsigt.
Bestämmelsen om riksbankssedlarnas tvångskurs intogs i grundlagen, på en
tid då man icke kunde gifva dem behörigt anseende genom att vid uppvisandet
invexla dem med mynt. Sedan år 1834 är föreskriften af intet gagn, men den
kan göra skada, om stora finansiela förvecklingar inträffa. Besynnerligt skall det
emellertid förefalla, att man under striderna om denna fråga i Andra Kammaren
ofta angaf såsom skäl för afslag att »silfret skulle gå ur landet»; och till och
med den villfarelsen lemnades utan upplysande vederläggning, att det silfver,
hvarmed Riksbanken redan invexlat sina sedlar, fortfarande ansågs vara »Riksbankens
silfver». Nu äro lyckligtvis, genom 1874 års förändringar i lagen för Enskilda
Banker, farorna af § 72 Regeringsformen betydligt förminskade. Sedan de mynt>
representativ, som de Enskilda Bankerna utgifva, ovilkorligen och omedelbart skola
invexlas med guldmynt, men icke i något fall kunna komma att tillerkännas
tvångskurs, så kommer man straxt till insigt derom att § 72 Regeringsformen kan
och bör förändras, utan att Riksbanken tillfogas den aldra ringaste skada, men
värdebegreppet fäster sig bättre vid myntet än vid myntrepresentativet bank.
sedeln. Tvångskurs på pappersmynt har i alla länder utöfvat ett mycket menligt
inflytande på rättskänslan och den oafvisliga pligten att fullgöra ingångna för«
17. A. O. Wallenberg.
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
