Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skälma - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sönder. Skälma kom ner på alla fyra och stod och
grinade åt sin bödel, som skulle hon tycka om att få
göra detta trefliga luftsprång ännu en gång.
Hela den dagen fingo fåren och lammen på ön
sköta sig själfva. Man såg herden sitta dagen lång
vid träsket och fläta någonting. Rundt om honom
lågo vassrör kringströdda på marken, somliga lösa
och somliga i buntar, men för hvart och ett, som
han valde, kasserade han hundra, som inte voro nog
sega och starka. Och allt eftersom herden flätade
och tvinnade och knöt och pröfvade, kom det eld i
hans öga och åskmoln på hans panna.
Tidigt nästa morgon tågade herden och apan
ännu en gång i procession till den gamla pumpen.
Det nya repet var tjockt som en boaorm och skulle
kunnat bära en elefant. Herden var en hel timme
sysselsatt med att tillpassa snaran och göra galgen i
ordning. Ändtligen kom det viktiga ögonblicket.
Med ett ännu kraftigare slag än förra gången
slungades apan ut i luften. Repet styfnade och höll så
bra som någon skeppskabel, men bödeln hade inte
beräknat allt. Repet och fallet voro nog bra, men
när galgen fick en så våldsam stöt, bröts handtaget
midt i tu som en svafvelsticka, den gamla mossiga
pumpstocken ryckte till ett par tag, lossnade från
grunden och låg splittrad i bitar på marken. I samma
ögonblick hände något annat. Skarpa, spetsiga
spillror skrapade, stucko och refvo herdens skenben och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
