Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klibb - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ II irfiifMinrniMidTlr ’■■■I i fTi ~i
- 78 -
vid hennes svans, stack ena ändan af luntan genom
ett litet hål in i burken, strök en tändsticka och an-
tände den andra ändan. När han såg, att luntan
säkert fattat eld och att den röda lågan så småningom
närmade sig burken, sprang han det fortaste han
orkade tillbaka till huset. Under tiden hade kamraten
tagit en draghafmonika från hyllan och spelade så
högt han kunde för att öfverrösta ljudet af explosio-
nen. När bödeln kom hem, skyndade han, fastän han
var andtruten af springandet, att bullersamt deltaga i
den dans, som barnen hade börjat, så snart de fingo
höra dragharmonikan. Och nu var där ett sådant
stampande och skrikande i hyddan, att till och med
en jordbäfning inte skulle ha hörts.
Men plötsligt inträffade ett ohyggligt afbrott.
Genom den öppna dörren kom apan skuttande in.
Hon tog plats midt i ringen och ville deltaga i dan-
sen. En repstump, som var bränd i ena ändan,
hängde och dinglade kring hennes hals. Barnen höllo
på att kikna af skratt, när de fingo se, att vid hennes
svans var fastbunden en liten tennburk, som smällde
omkring hvar gång hon vände på kroppen. Det be-
synnerligaste var, att burken själf hade en liten svans,
som tycktes brinna, ty små rökmoln stego upp från
den, och i spetsen var den alldeles glödande. I samma
ögonblick röfvarna varseblefvo denna syn, uppgåfvo
de ett skri af fasa, som gjorde barnen stela af för-
skräckelse. Karlarnas ansikten voro askgrå af förfäran,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>