Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Förord]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon af våra inhemska helsobrunnar, utan tillika
en anvisning för läkaren rörande användandet och
för apotekaren m. fl. rörande beredningen af de
olika, hittills bekantblifna helsovattnen, — hvartill
jag uti allmänhetens händer nu lemnar en början.
Hvarje afdelning skall blifva försedd med en
nödig inledning, framställande planen, efter
hvilken den blifvit utarbetad, samt bruket och
ändamålet, som med densamma åsyftats.
Således nu några ord om beskrifningen, uti
detta häfte, öfver de förnämsta helsobrunnarne
inom vårt fädernesland, hvilket verkligen eger ett
större antal jernhaltiga (och till följe deraf såsom
stärkande och de fleste kroniska sjukdomar
häfvande helsovatten brukbare) mineralkällor, än
något annat land uti Europa och troligen äfven de
öfrige verldsdelarne . . . . ehuru deras närmare
kännedom är ganska liten till följe af de ytterst
ringa bidrag som dertill blifvit lemnade af vår
nyare litteratur, under det att hvarje såsom
helsokälla användbar mineralbrunn uti öfriga
europeiska länder icke lenmas utan en välförtjent
uppmärksamhet. Månge svenske författare hafva
visserligen erkändt nyttan af våra inhemska
helsovattens begagnande, men sedan den nitiske archiatern
Urban Hiärne i slutet af 1600-talet först
började undersöka flere af dem, var det endast
några få brunnsintendenter, såsom Tranæus, Soëm
och Wictorin, jemte archiatrarne von Rosenstein
och Bergius, hvilka under det sistförflutna
seklet utgåfvo afhandlingar öfver desamma, till
dess den förtjenstfulle skriftställaren Abraham
Abr:son Hülphers år 1770 utgaf sin ”korta
berättelse, med förteckning uppå de vid närvarande
tid i Sverige upptagne och mest bekante
mineralbrunnar.” Och sedan 1800 är det egentligen blott
genom medicinalrådet Sven Hedins påbegynnta,
men till beskrifningen öfver Medevi inskränkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
