Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12 KAPITLET. Rafael giver sig till känna. - 13 KAPITLET. Tobits lovsång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är gott att lova Gud och
att upphöja hans namn. Prisen
och förkunnen Guds gärningar.
Ja, våren icke sena till att
tacka honom. Man gör väl i
att hålla en konungs
förborgade rådslag hemligt, men Guds
gärningar bör man uppenbara
och förhärliga. Gören vad gott
är, så skall intet ont drabba eder.
8 Och något gott är bön i förening
med fasta och allmosor och
rättfärdighet. Bättre är litet med
rättfärdighet än mycket med
orätt. Hellre giva allmosor än
9 samla skatter av guld.
Allmosor frälsa ifrån döden och
rena ifrån all synd. De som
giva allmosor och göra vad rätt
är, de skola bliva hugnade med
0 långt liv, men syndarna äro
fiender till sitt eget liv.
Jag vill nu icke längre dölja
något för eder. Jag sade ju
att man gör väl i att hålla
en konungs förborgade
rådslag hemligt, men att man
bör uppenbara och förhärliga
2 Guds gärningar. Så vet då,
att när du bad, på samma
gång som din sonhustru Sara,
då var det jag som bragte eder
bön i åtanke inför den Helige;
och när du begrov de döda, då
stod jag likaledes vid din sida.
3 Och när du utan dröjsmål stod
upp och lämnade din måltid
för att gå åstad och jorda den
döde, då undgick icke din goda
gärning mig, utan jag var när-
1 varande. Därför sände Gud mig
åstad för att skaffa bot åt dig och
y åt din sonhustru Sara. Jag är
Rafael, en av de sju heliga
änglar som bära fram de heligas
böner, och som få träda inför
den Helige i hans härlighet.»
Då blevo de båda förskräckta; 16
och de föllo ned på sina ansikten,
ty de betogos av fruktan. Men 17
han sade till dem: »Frukten
icke; intet ont skall vederfaras
eder. Nej, loven Gud
evinner-ligen. Ty det är icke till följ d is
av min egen ynnest mot eder,
som jag har kommit, utan på
grund av eder Guds vilja. Loven
fördenskull honom evinnerligen.
Hela denna tid har jag väl varit 19
sedd av eder, men jag har
varken ätit eller druckit, utan det
har allenast varit en syn som I
haven sett. Så tacken då Gud, 20
ty jag far nu upp till honom som
har sänt mig. Och tecknen upp
i en bok allt det som här har
skett.»
Och när de stodo upp, sågo 21
de honom icke mer. Och de 22
prisade Herrens stora och
underbara gärningar, att en Herrens
ängel hade uppenbarat sig för
dem.
S.Ords. 16:8. /9.Ps. 41:2f. Dan.
4:24. Tob. 4:10. /lO.Ords. 1:32.
19:16. Hos. 13:9. /IS.Tob. 2:4. /14.
Tob. 3:17. /19.Dom. 13:16.
13 KAPITLET.
Tobits lovsång.
ch Tobit skrev en bön, enl
fröjdesång; den lydde så:
Lovad vare Gud, som lever
i evighet,
och lovat vare hans
konungavälde!
Ty han agar och förbarmar sig 2
åter,
han för ned i dödsriket och upp
därur igen,
och ingen finnes, som kan
undfly hans hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
