Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4 KAPITLET. Judas besegrar Gorgias och året därefter riksföreståndaren Lysias. Helgedomen renas, och ett nytt brännoffersaltare inviges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mackabéerboken
167
l Mack. 4:33.
oss nu ropa till himmelen, i hopp
om att Han skall hava behag till
oss och tänka på förbundet med
fäderna och låta denna här
bliva i grund slagen av oss i dag.
11 Då skola alla hedningar
förnimma att det finnes en som
12 förlossar och frälsar Israel.» När
sedan utlänningarna lyfte upp
sina ögon och sågo dem tåga
13 emot sig, drogo de ut ur lägret
till strid. Och Judas’ män blåste
14 i trumpeterna. De drabbade
nu samman, och hedningarna
blevo i grund slagna och flydde
15 utåt slätten; och de som blevo
efter föllo allasammans för svärd.
Men de förföljde dem till Gasera
och till slättmarkerna i Idumeen
och till Asotus och Jamnia.
Vid pass tre tusen man föllo
på deras sida.
16 När Judas med sin här kom
tillbaka, efter att hava, för-
17 följt dem, sade han till folket:
»Låten icke locka eder av begär
efter bytet, ty vi hava ännu en
is strid framför oss, då ju
Gor-gias med sin här befinner sig
i berglandet helt nära oss; nej,
hållen nu stånd mot våra fiender
och striden med dem. Sedan
kunnen I utan fruktan taga
19 byte.» Innan Judas ännu hade
talat till slut, syntes en
avdelning fiender skymta fram mel-
20 lan bergen. Dessa fingo nu se
att de andra hade blivit
slagna på flykten, och att man
just höll på med att tända
eld på lägret; ty röken, som de
sågo stiga upp därifrån, röjde
21 vad som hade hänt. När de
förstodo huru det var, blevo de
storligen förskräckta, och när
de tillika sågo Judas’ här stå
22 stridsfär di g på slätten, flydde
de allasammans till filistéernas
land. Då vände Judas om för 23
att plundra lägret. Och de togo
guld och silver i mängd och
mörkblå och äkta röda
purpurtyger och många andra
dyrbarheter. När de sedan vände till- 24
baka, läto de psalmer och
lovsånger ljuda mot himmelen, »ty
hans nåd är god, ty den varar
evinnerligen». Ja, det var en 25
stor seger som på den dagen
beskärdes Israel.
Men alla de hedningar som 26
hade undkommit begåvo sig
till Lysias och omtalade för
honom allt vad som hade hänt.
När han fick höra detta, blev 27
han bestört; och han var
missmodig över att det icke hade
gått med Israel såsom han hade
önskat, och att saken icke hade
avlupit i enlighet med vad
konungen hade bjudit honom.
Följande år samlade han där- 28
för sextio tusen man utvalt
fotfolk och fem tusen ryttare
för att åter strida mot judarna.
De tågade till Idumeen och 29
lägrade sig vid Betsura, men
Judas drog dem till mötes med
tio tusen man. Då han nu såg so
huru stark hären var, bad han
och sade: »Lovad vare du,
Israels frälsare, du som gjorde
kämpens anlopp om intet
genom din tjänare Davids hand
och gav filistéernas här i
Jo-nataris, Sauls sons, och hans
vapendragares händer. Giv nu 31
denna här till pris åt ditt folk
Israel, och låt dem komma på
skam med sitt krigsfolk och sina
ryttare. Injaga räddhåga hos 32
dem och förlama deras djärva
mod, så att de vackla och i
grund bliva slagna. Slå ned 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
