Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5 KAPITLET. Jason gör ett misslyckat angrepp på Jerusalem. Antiokus anställer ett blodbad i staden och plundrar helgedomen. Apollonius anställer ett nytt blodbad. Judas Mackabeus flyr till öknen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Mack. 5:7.
218
Andra
i staden på sina egna bröder.
Han betänkte därvid icke att
hans framgång mot
stamfrän-derna var den största motgång,
utan tyckte sig hembära seger
över fiender och icke över lands-
7 män. Men makten lyckades han
icke att sätta sig i besittning
av; slutet av hans anslag blev
i stället att han med skam måste
såsom flykting vända tillbaka
still ammoniternas land. Och
detta blev änden på hans usla
levnad: han blev först kastad i
fängelse hos Aretas, arabernas
furste, och sedan måste han,
förföljd av alla, fly ifrån stad till
stad; han blev hatad såsom en
avfälling från lagen och avskydd
såsom en bödel mot sitt eget
land och folk; till sist blev han
9 bortjagad till Egypten. Han
som hade tvingat så många att
fly ifrån sitt eget land till
främmande land, han omkom nu
själv i främmande land, sedan
han hade farit över till
lacede-monierna, i hopp om att hos
dem erhålla skydd till följd av
10 frändskapen med dem. Och
han som hade låtit kasta ut
så många döda kroppar, utan
att unna dem någon begravning,
han blev själv obegråten, ja,
han fick icke en gång någon som
helst likbegängelse, ej heller
en grav hos sina fäder.
11 När underrättelse nådde
konungen om vad som hade hänt,
fick han den föreställningen att
Judeen var på väg att avfalla.
Därför bröt han upp från
Egypten, vild av vrede, och intog
12 staden med vapenmakt. Och
han befallde sitt krigsfolk att
utan försköning hugga ned dem
som kommo i deras väg octi att
dräpa dem som flydde upp i
husen. Så pågick där ett blod-13
bad på unga och gamla; man
avlivade minderåriga och
kvinnor och barn, man slaktade
jungfrur och spenabarn. Åttio 14
tusen människor gingo förlorade
under sammanlagt allenast tre
dagar: fyrtio tusen dräptes
under handgemänget, och ett lika
stort antal såldes såsom trälar.
Men konungen lät sig icke nöja 15
härmed; han fördristade sig
ock att träda in i den helgedom
som var den heligaste på hela
jorden, vägledd av Menelaus,
denne som hade förrått både
lagen och sitt fädernesland.
Med sina orena händer togie
han de heliga kärlen; och de
skänker som många konungar
hade låtit ställa upp där, för
att förhöja den heliga platsens
glans och ära, dem släpade han
bort med sina besudlade händer.
Och Antiokus förhävde sig där-17
över i sitt sinne och betänkte
icke att Herren till en kort tid
vredgades på stadens invånare
för deras synders skull, och att
det var därför som den heliga
platsen nu blev prisgiven. Men is
om det icke hade varit så, att
de förut voro insnärjda i en
mängd synder, så skulle
konungen, när han trängde ditin,
strax hava genom gisselslag
blivit tvingad att uppgiva sitt
fräcka dåd, alldeles såsom det
gick med Heliodorus, när han
av konung Seleukus hade blivit
sänd åstad för att besiktiga
skattkammaren. Men Herren 19
hade icke utvalt folket för
platsens skull, utan platsen för
folkets skull. Därför blev också 20
platsen, sedan den hade fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
