Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8 KAPITLET. Judas Mackabeus samlar en här och vinner en stor seger över Nikanor och ytterligare en seger över Timoteus och Backides.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mackabéerboken
225
2 Mack. 8:18.
Sedan Mackabeus så hade
fått en här samlad, kunde
hedningarna icke längre hålla stånd
mot honom, eftersom Herrens
vrede nu hade förbytts i miss-
6 kund. Han kom oförmodat
tågande och brände städer och
byar, och han satte sig i
besittning av lämpliga platser och
slog mycket stora fiendeskaror
7 på flykten; och för dylika anfall
tog han vanligen nätterna till
hjälp. Och ryktet om hans stora
tapperhet spridde sig överallt.
När Filippus märkte att Judas
på kort tid hade haft sådan
framgång, och att han vann allt
flera fördelar, skrev han till
Ptolemeus, ståthållaren i
Cele-syrien och Fenicien, att denne
skulle komma kunungens sak
9 till hjälp. Ptolemeus utsåg då
strax Nikanor, Patroklus’ son,
en av konungens främsta
vänner, och sände honom åstad,
i spetsen för en här på icke
mindre än tjugu tusen man,
vilken var sammansatt av
allahanda folkslag, på det att han
skulle tillintetgöra hela det
judiska folket. Och vid hans sida
ställdes Gorgias, en
härhövitsman, som var väl förfaren i
krigiska värv.
Nikanor beslöt sig nu för att
genom försäljning av de fångar
som han hoppades att taga
bland judarna skaffa konungen
medel till hela den gärd på två
tusen talenter, som denne hade
i att erlägga till romarna. Han
sände därför strax bud till
städerna vid havskusten och
inbjöd invånarna att köpa upp
judiska trälar, under löfte om
att lämna nittio stycken för en
talent, allt detta utan att ana
15 -2127’44. De apokryfiska böckerna.
det straff som i en snar framtid
väntade honom från den
Allsmäktige.
När underrättelsen om att 12
Nikanor var i antågande nådde
Judas, meddelade han sitt folk
att den fientliga hären befann
sig i närheten. Då smögo sig de 13
som voro modstulna, eller som
icke satte sin lit till Guds
rättfärdighet så småningom bort
och begåvo sig därifrån. Men 14
de övriga sålde allt vad de ännu
hade kvar, och bådo tillika till
Herren att han ville frälsa dem
som den gudlöse Nikanor hade
sålt, redan innan de hade
drabbat samman, och att han ville 15
göra detta, om icke för deras
skull, så dock för de förbunds
skull som han hade ingått med
deras fäder, och därför att de
hade fått bliva uppkallade efter
hans höga och härliga namn.
Mackabeus samlade nu sitt 16
folk, som uppgick till sex tusen
man, och förmanade dem att
icke låta skrämma sig av
fienderna eller frukta för den stora
mängden av hedningar som
tvärt emot all rätt kommo
tågande mot dem, utan att i
stället med ädelt mod gå till
kampen. Han förmanade dem 17
att därvid ställa för sina ögon
det våld som dessa brottsligt
hade övat mot den heliga
platsen, så ock den skymfliga och
grymma behandling som de
hade låtit staden undergå, och
därtill huru deras fäderneärvda
ordning hade blivit avskaffad.
»Ty», sade han, »de förlita sigis
på vapen och djärva (^åd, men
vi förlita oss på den allsmäktige
Guden, som med en enda vink
förmår slå ned icke allenast dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
