Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den kvinnliga rösträtten i parlamentet. Första skedet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underhuset sittande som utskott, har dock aldrig uppnåtts:
motionen har varje gång fastnat på en eller annan av de
praktiska svårigheter varje motion i underhuset har att
övervinna, och vilka i realiteten göra det så gott som omöjligt
för en privat motion att nå fram till sakbehandling, ifall
regeringen motsätter sig detta. Och dock har det allt sedan
1897 funnits majoritet i underhuset för politisk rösträtt för
kvinnor, en majoritet bestående av medlemmar av alla partier,
ett förhållande, som varit beståndande genom alla år, upp till
närvarande tid.
Det andra stora tillfället att vinna något för den
kvinnliga rösträttsfrågan kom under 80-talet. År 1880 blevo
kvinnorna röstberättigade på ön Man, en liten självstyrande ö i
Engelska kanalen, vars lilla parlament »the House of Keys»
har ännu äldre anor än det engelska underhuset.
De engelska valen 1880 hade bragt liberalerna till makten
med Gladstone som premiärminister, och partiet hade plikten
att söka genomföra en utsträckt rösträtt, huvudsakligen för
lantarbetare. Kvinnorna agiterade ivrigt för att komma med
i denna kungliga proposition; många moten höllos, och saken
bragtes på tal i flera politiska partiorganisationer och
föranledde där resolutioner till förmån för rösträttens
utsträckning jämväl till kvinnorna. Propositionen, som kom 1884,
innehöll dock intet om kvinnorösträtt; den hade en häftig
och mäktig motståndare i Gladstone, som visserligen gillade
den »principiellt», men som ansåg, att dess medtagande i
den då planerade författningsreformen skulle minska
utsikterna att få denna igenom och sålunda hindra lantarbetarna
att nå fram till politisk medbestämmanderätt. En privat
motion om medtagande av kvinnor, som fyllde lagens villkor,
föll följaktligen med rätt stark majoritet; en hel del liberala
underhusmedlemmar, som principiellt voro anhängare av
kvinnorösträtten, röstade nu emot den på grund av partidisciplin.
Ungefär vid denna tid började också kvinnorna ta
praktisk del i valarbetet. Det var dock icke
rösträttsorganisationen, som här tog initiativet, utan orsaken var, att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
