Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den kvinnliga rösträtten i parlamentet. Första skedet - VI. Senare skedet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de skulle kunna räkna på att icke så snart åter plågas
med någon dylik, lyckades detta icke bättre, än att
regeringens hela majoritet endast uppgick till 23 man. Man väntade
allmänna val kort därefter, och medlemmarna voro ängsliga,
att deras kvinnliga partivänner skulle öva repressalier genom
att vägra arbete för partiet i valrörelsen. Denna erfarenhet
ledde till, att senare inga liknande påtryckningsförsök gjordes
från ledningens sida; så snart en motion verkligen kom till
omröstning vid andra läsningen, principomröstningen, så gick
den igenom, vilket, om också dess definitiva antagande ännu
kunde förhindras, dock alltid gjorde ett starkt moraliskt
intryck; motståndarna valde därför i stället den politik att
genom alla möjliga knep och obstruktionsåtgärder hindra att
motionerna överhuvud nådde så långt som till omröstning.
Under förra hälften av 1890-talet började kvinnorösträtten
den segergång genom de brittiska kolonierna, som lett till
att den nu är genomförd i samtliga självstyrande kolonier
med undantag av Sydafrika. Då den genomfördes på Nya
Zeeland 1893 sade en engelsk politiker, att han ville ge den
10 år för att visa sin omöjlighet; därefter ansåg han, att
världen skulle vara fri för alla vidare planer på
kvinnorösträtt; i stället ha kolonierna vid upprepade tillfällen sökt
påverka moderlandets ledande politiker till förmån för
kvinnorna; något verkligt motargument har aldrig kunnat hämtas
därifrån, endast ett fullkomligt enhälligt vittnande om, att
reformen medfört endast välsignelsebringande följder såväl för
hemmen som för staten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>