Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Oran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
47
Sedan den gamle kadi’n tålmodigt hade åhört
allt hvad den arabiska qvinnan sade honom, och
flera gånger sett på sitt ur och putsat det med han-
den, satt han ett ögonblick och stirrade i taket.
Derefter reste han sig, gick fram till qvinnanv och
stälde henne midt för blus-mannen.
“Honom föredrager du således framför din herre?
— Honom!“ utropade han, och upprepade detta enda
ord, med ett leende, som uttryckte ett obeskrifligt
förakt, och med en betoning, så full af hån och
ironi, att alla närvarande, till och med den arabiska
qvinnan brusto i skratt. Hon teg ett ögonblick, ur
stånd att svara. Fransmannen lade kärligt hufvudet
på sned, stirrade på henne och nickade åt henne.
Han såg oändligt komisk ut på detta sätt.
Då kadin icke fick svar på sin fråga, återtog
han: “Jag dömer dig då till att åter-betala de två
duros och stanna hos honom, som du tycker om.“
“Och mitt barn?“ frågade hon.
“Sonen följer sin fader! Gå!“
Araben fortfor att tiga, hans allvarliga och
stränga blickar veko icke från hustrun, Då han
hörde den gamles dom, lyftade han upp den lilla
gossen på sina knän och höll honom stående midt
för henne. Derefter reste han sig, drog ihop sin
burnus öfver axlarna och gick med gossen.
Hon stirrade efter honom, en synbar och häftig
strid målade sig i alla hennes drag, en blick kastade
hon på sin nye tillbedjare, en enda, men mottog icke
hans fram-sträckta hand. Hon drog slöjan öfver huf-
vudet, dolde sitt ansigte och följde araben. Blus-
mannen såg sig om; han helsades med ett allmänt
skratt då han strax derefter följde de två andra.
Den gamle kadiin satt och gned på sitt ur, de
två skrifvarne hviskade vid hvarandra och förändrade
då och då ställning på det låga säte, der de suto
med korslagda ben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
