- Project Runeberg -  Araber och Kabyler /
118

(1869) [MARC] Author: Carl Brosbøll Translator: Carl Henrik Atterling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Kabylien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

ende, utbreda sina täcken och bedja, der säga de
hvad de önska, sakna och längta efter. Lyssnar den
helige mannen icke i dag till deras böner, så komma
de tillbaka och tro, att han i morgon skall höra dem.

Från Tizi Uzu leder en nyligen anlagd väg ge-
nom bergen upp till fästet Napoleon, men den befa-
res ännu icke med vagnar. Diligensen stannar i Tizi
Uzu och den resande, som vill vidare, tager en häst
eller en mulåsna, får af kommendanten en beväpnad
spahi till vägvisare, och så rida de in mellan ber-
gen. Är det under regntiden eller på våren, då Is-
seur eller Sebau sänder sina brusande strömmar ned
genom dalen, så lägger man sina ben upp öfver hal-
sen på hästen och låter den vada eller simma öfver
floden; der finnas nämligen ännu inga broar, men
man saknar dem icke heller, eftersom både mulåsnor
och hästar begagna dessa med gula och blå iris emal-
jerade dalar till sin dagliga promenadplats och känna
hvarje vadställe öfver floden. På andra sidan dalen
stryker den nya militärvägen, huggen i zigzag, fram
öfver bergens sidor, längs djupa afgrunder, nedåt
sluttningarna bevuxna med kork-ekar, cytisus och
fikonträd. Genom klufna och nakna klippor af mine-
ralrik gneiss och skiffer bär det oupphörligt uppåt,
genom hålvägar och småskog, inväfd med lianer, mur-
grön och clementis, från hvilken en talrik brun orm-
familj och stora, randiga ödlor kräla fram då solen
skiner.

Vi är nu midt inne i kabylernas land, vi se deras
byar rundt omkring oss, på bergstopparne, alltid en-
dast på topparna, icke som i Tyrolen och andra berg-
länder nere i dalarna; uppe från höjderna bevakar
man bäst omgifningen, derifrån kan man lättast för-
svara sig, och kabylen är alltid under vapen, har
alltid lefvat på krigsfot. Från dessa höjder såg han
ned i dalen, såg röken från de fienders läger, hvilka
icke vågade att framtränga mellan hans hus, från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:51:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arabkabyl/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free